Fortsätt till huvudinnehåll

Fördjupning inom återkoppling

 

Syntolkning: en bild på en vit Golden Retriever som ligger bland höstlöven. 

Denna vecka har vi återigen lektioner med Susanna från Funka. Senast vi hade lektioner med henne pratade vi om återkoppling och denna vecka fördjupar vi oss inom det området.

 

Måndag

Måndagens lektion ägnade vi åt att lära oss om hur den perfekta återkopplingen ser ut. Vi började prata om huruvida det är bra eller dåligt att en återkopplingsfunktion innehåller många frågor. Vi kom fram till att det både har sina fördelar och nackdelar. Det är positivt eftersom användaren vet vad den ska skriva, och det blir tydligare när aktören får in återkopplingen. Däremot kan det vara negativt eftersom användaren inte orkar svara på alla frågor och därför struntar i att återkoppla. Man kanske inte kan svara på alla frågor och tror inte att ens synpunkt är värdig att skickas in. Det är svårt att få den perfekta balansen med lagom många frågor, så att aktören får bra information utan att överösa användaren.

Det är viktigt med konstruktiv återkoppling. Som jag nämnt tidigare så måste alla tre delar finnas med för att webbtillgänglighetsdirektivet ska fungera. Det är DIGG, Sveriges tillsynsmyndighet, som har i uppdrag att granska hemsidor inom den offentliga sektorn. Det är staten, kommuner, regioner och myndigheter som är skyldiga att skriva en tillgänglighetsredogörelse på sin hemsida, där de förklarar för sina användare hur tillgänglig deras webbplats r, samt varför. Sist men absolut inte minst är användarna , vars åsikter är mycket viktiga. Användare som upptäcker brister hos aktörer bör informera om detta genom att återkoppla, så att problemet kan åtgärdas och göra webbplatsen mer tillgänglig.

När man skriver en återkoppling är det viktigt att vara exakt. Skriv inte för mycket, utan ta bara med det som är viktigt. Det är bättre att inte skriva så mycket och ha energi till att påpeka brister hos flera aktörer.

Så, vad ska finnas med i en återkoppling? Det finns inga måsten, men det är vissa saker som är bra att ta med. Här nedan följer de tre viktigaste. Det kan också vara bra att använda dessa frågor som rubriker i återkopplingen, för att få en tydlig struktur.

·         Vad är otillgängligt? - Beskriv vad problemet handlar om, exempelvis bilder, videor, navigering, text, e-tjänster, dokument, formulär, sidfot, sökfunktioner och så vidare.

·         På vilket sätt är det otillgängligt? - Beskriv den önskade funktionen, ”Jag försöker…”. Beskriv vad som faktiskt händer, t.ex. ”Då händer ingenting” eller ”då hamnar jag på en annan sida”.

·         Var finns problemet? - Förklara var på hemsidan problemet finns. Man kan förklara med ord, men ibland är det svårt, framför allt om man (som jag) inte känner till de tekniska termerna. Då kan man skicka med en länk , bifoga en skärmdump eller skärminspelning. Om man skickar en skärmdump är det bra att markera exakt var på bilden som problemet finns, genom att exempelvis rita en ring runt det. Förhoppningsvis ger återkopplingsfunktionen möjlighet att skicka med bilagor.

Övriga punkter kan också vara bra att ta med.

·         Berätta vilken utrustning och vilka hjälpmedel som används. Vilket operativsystem, webbläsare och version av dessa. Detta är bra information att ta med, men det kan vara svårt att veta om man inte är insatt i tekniken. Ibland behöver aktören inte veta vilken version avhjälpmedlet man har, exempelvis om ett dokument inte fungerar med någon skärmläsare så blir det överflödig information.

·         Om man känner till en annan hemsida som löst problemet på ett bra sätt , så är det bra att hänvisa till den.

·         Be om alternativt format om man behöver ha informationen på hemsidan tillgängliggjord snabbt.

·         Om man har bra kunskap om webbtillgänglighetsdirektivet är det bra att skilja på personliga åsikter och faktiska lagbrott.

·         Lämna kontaktuppgifter för att ha en vidare dialog med myndigheten. Detta är inget krav, men det kan vara till stor hjälp.

 

Vad är en konstruktiv återkoppling? Det innebär att vara saklig och inte kasta skit på aktören för att hemsidan inte är tillgänglig. Det är bra om återkopplingen är faktabaserad, men det går inte alltid. Man behöver aldrig försvara sin synpunkt, det är ens egen åsikt och den har man rätt att ha, även om andra inte håller med. Var konkret och tydlig med vad du önskar, vill du lämna tips, be om alternativt format eller ge förslag på hur aktören kan förändra något till det bättre. Använd en trevlig ton och var artig mot aktören. Ha förståelse för motparten och visa att du är medveten om att det nödvändigtvis inte är personen du skriver till som har orsakat problemet. Ibland finns det inte tillräckligt med resurser för att göra rätt, därför är det viktigt att visa respekt för aktören. Man bör vara pedagogisk när man förklarar sitt ärende, man kan inte ta förgivet att motparten har samma kunskap som en själv. Det är större chans att få hjälp om man är artig och det öppnar upp för dialog.

Man ska vara tydlig och förklara exakt vad problemet är, för att minska risken för missförstånd. Låt det ta tid, för att få en ordentlig och välskriven återkoppling. Skriv den när du har ro omkring dig – då blir texten bättre.

 

Onsdag

Under onsdagens lektion läste vi igenom de förslag till återkoppling som vi hade skrivit. Jag skrev min i mitt förra blogginlägg, men jag klistrar in en länk här: https://emeliease.blogspot.com/2021/11/aterkoppling-uppgift-v-47.html

Vi kom fram till att vi alla har olika sätt att skriva återkoppling, men det är precis så det ska vara. Vissa skriver i punktform och andra i löpande text, vissa skriver formellt och andra mer personligt. Vi sätter vår egen prägel på återkopplingen. Vi diskuterade tydligheten i våra texter och konstaterade att om vi förstår vad våra klasskamrater skrivit, så är det större chans att kommunen också förstår.

Vi pratade om olika problem som vi hade hittat på hemsidan och en klasskamrat påpekade att det finns mycket kontrastfel på Ljusnarsbergs kommun, det vill säga att det inte är tillräckligt stor kontrast mellan färgen på texten och bakgrundsfärgen.

Om man hittar många kontrastfel, hur ska man då återkoppla? Är det en bra idé att rada upp alla platser där felet förekommer? Det beror på hur många platser det är. Är det ett fåtal så kan man nämna alla, annars kan man ge några exempel. Förklarar man tydligt vad som menas med kontrastfel så borde aktören förstå det. Om man ser ett mönster kan man skriva det, exempelvis att kontrastfelen finns på samma plats på varje undersida på webbplatsen.

Vi kom fram till att alla kommuner bör använda termen tillgänglighetsredogörelse, annars försvårar det för användarna. På Ljusnarsbergs kommunhemsida heter det Redogörelse för webbplatsens tillgänglighet. Detta gör det bara svårare för invånarna att hitta redogörelsen.

På hemsidor måste det vara tydligt vilka stycken som hänger ihop, men också vilka som inte hänger ihop, genom att exempelvis avgränsa med en linje. För personer som använder skärmläsare brukar detta inte vara ett problem, eftersom det framgår tydligt via talsyntesen.

Det är viktigt att man har koll på sitt hjälpmedel, så man inte lämnar synpunkter på något som hjälpmedlet orsakar. Många synskadade använder inverterade färger, vilket i korta drag innebär att svart blir vitt och vise versa. Detta kan göra att kontrasterna på hemsidan blir annorlunda och då är ens synpunkt missvisande.

Det finns ingen standard för hur kommunhemsidor ska se ut, vilket är synd, eftersom det hade underlättat för användarna. Trotts detta ser många kommunhemsidor relativt lika ut.

Många problem på en hemsida kan lösas genom att uppdatera den. I Sverige uppdateras hemsidor regelbundet, men många länder har inte resurser för det och då blir hemsidorna genast mindre tillgängliga.

 

Veckans uppgift:

Veckans uppgift är som sagt att skriva ett förslag till en återkoppling på Ljusnarsbergs kommun. Detta gjorde jag i mitt förra blogginlägg, men under onsdagens lektion fick jag feedback på det, och blev ombedd att finjustera den. Här nedan kan ni läsa den nya versionen.

 

Förslag till återkoppling:

Hej!

Jag heter Emelie, har en grav synnedsättning och tar därför hjälp av både förstoringsprogrammet Zoom-text och skärmläsaren JAWS vid användande av dator. Jag har tittat på er kommunhemsida, startsidan och webbtillgänglighetsredogörelsen, och jag vill påpeka några problem för er, som bör åtgärdas för att hemsidan ska bli mer tillgänglig. Jag använder Google Crome när jag besöker er webbplats.

På er startsida finns en rubrik som heter Nyheter och under den finns olika artiklar. Jag tycker det hade varit bättre om varje artikel också hade en utmärkt rubrik. På så sätt hade jag kunnat hoppa mellan rubrikerna med min skärmläsare på ett enklare sätt. Nu får jag leta efter rubriken Nyheter och därefter pila nedåt. Det innebär att jag använder piltangenterna på tangentbordet för att förflytta mig mellan de olika artiklarna. En egen rubrik för varje artikel hade gjort navigeringen enklare.

Under nyheterna är både rubrikerna och ingresserna markerade som länkar. Det blir rörigt eftersom man inte vet om länkarna leder till samma sida eller liknande sidor. Jag hade önskat att bara rubrikerna var klickbara länkar, för att göra det enklare att förstå.

Er tillgänglighetsredogörelse är svår att hitta, den ska enkelt kunna nås via startsidan, men jag behöver söka för att hitta den. Den ska finnas i sidhuvudet eller sidfoten, för att den ska vara smidig att hitta när man besöker er webbplats.

I redogörelsen står det att ert mål är att rätta till alla kända tillgänglighetsproblem före 23:e november 2020. Det är ett år sedan nu, så jag undrar vad som hänt. I redogörelsen är många problem uppradade som ställer till det för olika användare, och de behöver åtgärdas för att alla ska kunna ta del av informationen ni erbjuder.

För mig som använder förstoring är redogörelsen inte tillgänglig. Jag måste öka och minska förstoringen beroende på vilket stycke jag läser, eftersom det är olika teckenstorlek. Det hade varit mycket enklare om alla stycken hade haft samma storlek. Jag hade önskat större mellanrum mellan styckena, för att göra det enklare att orientera sig i texten. .

 

Jag har gärna en vidare dialog med er angående tillgängligheten på er webbplats och förhoppningsvis kan jag hjälpa till att få hemsidan lätthanterlig för fler användare. Här nedan ser ni mina kontaktuppgifter.

E-post: - - - 

Telefon: - - -

 

Jag önskar er en fortsatt fin vecka.

Mvh Emelie

 

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Granskning via skärmläsare

  Syntolkning: bild på snödroppar.  Denna vecka var det Funka som höll i lektionerna och vi fick träffa Joakim Centervik. Han har en grav synnedsättning, har varit fast anställd på Funka sedan 2009 och arbetar som testare. Tidigare har han jobbat som musiklärare och som ombudsman på Synskadades Riksförbund Stockholm. Han har använt skärmläsare länge och ser det som ett ypperligt verktyg för att granska webbplatser.   Måndag Veckans första lektion började med att Joakim kort förklarade vad en skärmläsare är och hur den fungerar. Det är ett program som tolkar det som står på skärmen, i Joakims fall både via talsyntes och punktskrift. Jag själv använder också skärmläsare, men eftersom jag inte läser punktskrift så får jag endast informationen via tal. När man använder skärmläsare navigerar man på skärmen med hjälp av tangentbordet. Ofta fungerar skärmläsaren inte så bra med datormus och dessutom är det svårt att navigera med hjälp av den när man har nedsatt syn. Tangentbordsnavigeri

Uppsats: Autism och webbtillgänglighet

Autism och webbtillgänglighet   En uppsats av Emelie Pålsson  Syntolkning: Bild på ett par händer som skriver på en laptop. På skärmen syns ordet AUTISM i färgglada bokstäver mot en bakgrund av ett vitt pussel. 

Uppgift - Tillgänglighetsredogörelse

 Jag hoppas ni alla haft en skön påskhelg. Över lovet fick vi i kursen Användare som experter en uppgift som handlade om tillgänglighetsredogörelser  Syntolkning: Ett träd med vita blommor mot en klarblå himmel.  Varje webbplats inom den offentliga sektorn ska ha en tillgänglighetsredogörelse där de redogör för bristande tillgänglighet på sin webbplats. Det finns vissa fasta punkter som ska finnas med i redogörelsen: ·          Vem är avsändaren och vilken webbplats gäller det? Varför finns redogörelsen? För att det är ett krav i Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.  ·          En kortfattad beskrivning av tillgängligheten på webbplatsen. På de allra flesta webbplatser står det att de delvis uppfyller kraven. -  Beskrivning av brister, samt vilka användargrupper de påverkar.  ·          Ett sätt att kontakta webbplatsägaren. ·          En länk till DIGG (Sveriges tillsynsmyndighet). Dessa ska man kontakta om man inte är nöjd med återkopplingen från webbplats