Lagen i praktiken

Den här veckan har vi fördjupat oss mer i olika lagar och direktiv som rör webbtillgänglighet. Vi har bland annat fått veta mer om vad DOS-lagen kräver, samt hur vi ser till att den efterföljs.

 

Det finns fyra krav inom DOS-lagen och dessa förkortas POUR.

Perceivable: Hemsidan ska vara möjlig att uppfatta, man ska kunna ta del av allt innehåll oavsett om man har en synnedsättning eller hörselnedsättning. Exempel på tillämpningar är bildtexter till bilder och textade filmer.

Operable: Hemsidan ska vara möjlig att hantera. Man ska kunna komma åt alla funktioner med hjälp av tangentbordet, det ska alltså inte krävas en datormus. Man ska också kunna kommunicera på andra sätt än med enbart tangentbordet, exempelvis via röstinspelning.

Understandable: Innehållet ska vara lätt att förstå och det ska ha en logisk ordning. Detta krav är lågt ställt, så det finns stor risk att texten är svår att förstå för många användare.

Robust: Hemsidan ska vara pålitlig och den ska kunna tolkas av olika hjälpmedel, exempelvis skärmläsare.

 

Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (den svenska DOS-lagen) bygger på EU´s webbtillgänglighetsdirektiv, vilket i sin tur grundar sig i standarden EN 301 549. Kraven i denna standard är till stor del tagna från en annan standard, vid namn WCAG 2.1. Det är en global standard som W3C ansvarar för, det är de som ska se till att allt på internet fungerar som det ska . Standarderna om webbtillgänglighet uppdateras kontinuerligt, men det tar ca tre år att uppdatera dem . I dagsläget är alla användares behov inte täckta, standarden utgör bara en grundnivå. Exempelvis är det låga krav gällande anpassning för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. W3C är medvetna om detta och vill utveckla standarden.

Alla länder har olika uppfattning om vad som krävs av dem. Därför måste alla medlemsstater samarbeta med brukarorganisationer för att få reda på vilka behov som finns gällande webbtillgänglighet.

Hur ska EU-konventionen veta att alla deras medlemsländer gör det de ska? Olika aktörer har olika ansvar i uppföljningen. Varje offentlig myndighet är skyldiga att ha en tillgänglighetsredogörelse /tillgänglighetsutlåtande/självdeklaration på sin hemsida. Denna ska vara både detaljerad och tydlig och beskriva vad som är tillgängligt och inte, samt varför. Myndigheten ska informera om alternativa format, det vill säga att man ska kunna få ett annat format för det som inte är tillgängligt om man ber om det. Hemsidan ska informera om skäligt betungande anpassning, alltså den anpassning som varit för svår eller dyr att genomföra. Om en anpassning är för svår avgörs från fall till fall. Det ska också finnas en funktion för återkoppling från användarna, det kan vara via mail, telefon eller ett formulär, samt en länk till klagomålshanteringen.  Det finns ingen mall för hur redogörelsen ska vara utformad, det ser olika ut på alla hemsidor. För att webbplatserna ska kunna bli så tillgängliga som möjligt krävs återkoppling från användarna.  Genom tillgänglighetsredogörelsen ska vi kunna nå den ansvariga för att ställa våra frågor och be om alternativa lösningar.

Vår svenska tillsynsmyndighet heter DIGG och det är de som rapporterar till EU-konventionen om hur kraven följs i landet. De granskar hemsidor och hanterar anmälningar om bristande webbtillgänglighet. Transparens är viktigt i rapporterna till EU-konvensionen, de ska vara ärliga och inte förskönas. DIGG är i dagsläget en liten myndighet med små resurser. Därför kan de omöjligt granska alla hemsidor inom den offentliga sektorn, de granskar istället en hemsida inom varje område, oftast hos de stora kommunerna eller regionerna. Stora hemsidor har högre krav på sig, eftersom de har större resurser. Om myndigheter inte rättar sig efter de krav som finns kan de få böter. DIGG skickar ut förfrågningar till olika brukarorganisationer om vilka hemsidor som bör granskas. Vi användare kan påverka DIGG, men det bästa sättet är att göra det via en brukarorganisation.

Om man som privatperson upplever att en offentlig myndighet brister i sin webbtillgänglighet ska man först rapportera det till myndigheten. Får man inget svar eller att problemet inte åtgärdas så ska man vända sig till DIGG.

 

 

Veckans uppgift:

Veckans uppgift är att gå in på en offentlig myndighet och leta upp tillgänglighetsredogörelsen. Därefter ska vi granska den och svara på några frågor. Eftersom jag skrev min förra uppgift om försäkringskassans hemsida så fortsätter jag på samma spår och gör detsamma denna vecka.

Jag var rädd att det skulle vara svårt att hitta redogörelsen, men jag Googlade på det och då dök den upp direkt.

Länk till försäkringskassans tillgänglighetsredogörelse: https://www.forsakringskassan.se/om-webbplatsen/tillganglighet/tillganglighetsredogorelse

 

Frågor:

Hur lätt är det att förstå redogörelsen?

Jag tycker det är relativt lätt, det är ett enkelt språk och tydligt strukturerat. Texten innehåller dock vissa svåra ord, men man förstår ändå vad de menar när man läser hela meningen.

 

Hur ärlig är myndigheten?

Det är svårt att säga, men jag tycker de verkar vara ärliga. Det finns listor över vilka problem som förekommer om man har olika typer av funktionsnedsättningar. Om problemen är såhär detaljerat uppställda så tror jag att myndigheten är ärlig och vill informera sina användare om vilka svårigheter som finns. Däremot är inte alla funktionshinder uppradade, hörselnedsättning och motoriska svårigheter nämns inte. Frågan är då om det inte finns några problem på hemsidan om man har dessa funktionsnedsättningar, eller om försäkringskassan inte granskat sin webbplats tillräckligt noggrant.

 

Hittar du hur du själv kan rapportera brister?

Ja, det står klart och tydligt i redogörelsen. Det finns en knapp som heter ”Skicka allmänna frågor via mejl”. Om man klickar på den kommer man till ett formulär där man kan ställa sin fråga. Det finns också en annan knapp som heter ”Anmäl brister i vår digitala tillgänglighet”. Klickar man på den så kommer man till ett liknande formulär som är enkelt att fylla i. I redogörelsen finns också en länk till DIGG´s hemsida, om man inte är nöjd med försäkringskassans svar och istället vill rapportera problemet till dem.  

 

Hittar du brister som inte är beskrivna i redogörelsen?

Ännu en svår fråga att svara på. I min förra uppgift skrev jag att formuläret för att ansöka om aktivitetsstöd är svårt att navigera i med hjälp av skärmläsare, och det står ingenting om detta i redogörelsen. Däremot vet jag inte om detta beror på att jag inte är så kunnig inom skärmläsaren. Det kanske inte är ett problem för den som kan talsyntesen bättre, och då vet jag inte om försäkringskassan bör rapportera detta som ett problem/svårighet.

 

Har du några synpunkter på redogörelsen?

Sammantaget tycker jag det är en bra redogörelse, lättbegriplig och tydlig. Jag har dock några synpunkter. Det står exempelvis att videor som är publicerade på hemsidan före 23:e september 2020 inte är syntolkade och inte heller videor på försäkringskassans sociala medier, men det står inte varför. Jag undrar om man inte kan åtgärda detta. Det finns också en del andra svårigheter med sidan, som inte har någon förklaring.  

Andra problem får man veta varför de inte åtgärdas exempelvis ”Vi har stängt av automatisk komplettering i inmatningsfält, för att skydda din integritet.” Det står att vissa problem kommer kunna lösas när de byter publiceringssystem inom ett år och andra problem åtgärdas löpande. Det låter bra att de försöker ordna så mycket som möjligt, men ordet ”löpande” gör att de inte har någon deadline och det kan upplevas svävande för användarna.

 

Försäkringskassan har både gjort en självskattning av hemsidan samt låtit utomstående experter granska deras e-tjänster. Den sista granskningen gjordes den 3 juli 2020.

 

 

Detta har varit en mycket intressant uppgift och jag har fått nya kunskaper om webbtillgänglighet.

/Emelie