Fortsätt till huvudinnehåll

Granskning via skärmläsare

 

Syntolkning: bild på snödroppar. 

Denna vecka var det Funka som höll i lektionerna och vi fick träffa Joakim Centervik. Han har en grav synnedsättning, har varit fast anställd på Funka sedan 2009 och arbetar som testare. Tidigare har han jobbat som musiklärare och som ombudsman på Synskadades Riksförbund Stockholm. Han har använt skärmläsare länge och ser det som ett ypperligt verktyg för att granska webbplatser.

 

Måndag

Veckans första lektion började med att Joakim kort förklarade vad en skärmläsare är och hur den fungerar. Det är ett program som tolkar det som står på skärmen, i Joakims fall både via talsyntes och punktskrift. Jag själv använder också skärmläsare, men eftersom jag inte läser punktskrift så får jag endast informationen via tal. När man använder skärmläsare navigerar man på skärmen med hjälp av tangentbordet. Ofta fungerar skärmläsaren inte så bra med datormus och dessutom är det svårt att navigera med hjälp av den när man har nedsatt syn. Tangentbordsnavigering med och utan skärmläsare skiljer sig inte så mycket åt, bortsett från att den vid användande av skärmläsare har fler kortkommandon att tillgå. Om man som fullt seende använder tangentbordet för att ta sig runt på en webbplats behöver man endast komma åt de element som är klickbara– resten kan man ta in visuellt. Personer med begränsad syn behöver komma åt ALLT på hemsidan via tangentbordet, både knappar, länkar, rubriker och text, eftersom vi behöver ha allt uppläst för att kunna ta det till oss.

Skärmläsningsprogrammet JAWS kostar ca 10 000 kr, men som gravt synskadad i Sverige kan man få det som hjälpmedel, antingen via regionen eller genom arbetsförmedlingen/försäkringskassan. JAWS utgår från hur webbplatsen är kodad. När man besöker en sida kan den exempelvis säga ”sex regioner, 20 rubriker och 101 länkar”. Man behöver dock inte själv vara insatt i hur hemsidor kodas för att kunna använda skärmläsaren.

Vi tittade på tre olika webbplatser, först funka.com och därefter Malmö och Nybro kommun. Joakim visade oss grunderna i hur man använder JAWS och vi fick ställa våra frågor. Vi samtalade en del om länkar. I WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) finns det ett krav om att länkar ska kunna förstås även om de plockas ur sitt sammanhang. I texter är det inte helt ovanligt med länkar som KLICKA HÄR eller LÄS MER. Detta skapar problem när man använder skärmläsare, eftersom man ofta skapar så kallade länklistor, vilket är ett sätt att enkelt navigera på sidan. Då står alla länkar uppradade efter varandra, men om en länk heter KLICKA HÄR så är det omöjligt för skärmläsaranvändaren att veta vart den leder.

Som skärmläsaranvändare är man beroende av att all text är just text, inte text på en bild, eftersom det inte kan tolkas av programmet. En skärmläsare visar tydligt när det är något som inte fungerar som det ska på en webbplats. Alttexter (alternativtexter) är också viktigt, då de beskriver bilder som personer med synnedsättning inte kan ta del av.

Två kortkommandon som är bra vid granskning:

1.      Insert + Mellanslag, H: Stycket som har tangentbordsfokus kommer upp i en ruta på skärmen. Då är det lätt att kopiera texten och visa för webbplatsägaren. Mycket praktiskt om man hittar något fel i texten.

2.      Insert + Mellanslag, F11: Kommandot gör skärmen svart, så att aktörerna får uppleva hur det är att använda webbplatsen utan syn.

 

Onsdag

Lektionen byggde mycket på deltagarnas frågor, både kring skärmläsare och annat som rör den digitala tekniken. Vi pratade om vilka användare utöver personer med synnedsättning som använder tangentbordsnavigering. Joakim förklarade att det kan handla om personer med Parkinsons sjukdom eller ALS. De ser skärmen, men har svårt att navigera med hjälp av datormus. Det finns tröga tangentbord att installera både till dator och mobil. Dessa är bra om användaren har ofrivilliga rörelser i händerna. Tack vare det tröga tangentbordet så registreras inte dessa rörelser som knapptryckningar och det blir därför lättare för användaren att ta del av den digitala tekniken.

Gesterna i mobilen är olika beroende på vilket hjälpmedel man använder. Om man använder VoiceOver så är det stor skillnad jämfört med om man bara navigerar med hjälp av synen. Det finns en manual i inställningarna som förklarar hur man gör. När jag slog på VoiceOver för första gången läste jag inte igenom instruktionen. Jag kunde inte ens ta mig in i telefonen, som tur var så var min kompis kunnig inom hjälpmedlet, så han fick förklara hur jag skulle gå till väga.

Många använder sig av SIRI i sin iPhone. Det är bra, men SIRI är en sekreterare, inget hjälpmedel. Hon kan läsa upp och leta upp olika saker, men hon kan inte hjälpa den med funktionsnedsättning att själv ta sig runt i sin mobil. Funka rekommenderar Browsealoud, det är ett uppläsande program, men det fungerar inte för personer med synnedsättning, eftersom man behöver markera texten man vill ha uppläst med hjälp av musen. Programmet är dock till stor hjälp om man har Dyslexi.

Vi pratade om skärmläsare som finns för olika operativsystem. VoiceOver används för iOS och Mac OS. JAWS fullständiga namn är JAWS for Windows, och används för Windows. Google produkter har en egen skärmläsare som heter TalkBack. Skärmläsarna fungerar på lite olika sätt, vilket gör det komplicerat att växla mellan dem. Man måste lära sig ett nytt system om man vill byta.

Vi som använder JAWS fick lära oss ett nytt kortkommando under onsdagens lektion, Insert + Mellanslag, B, B. Detta gör att en remsa dyker upp längst upp på skärmen. På remsan syns det som talsyntesen säger i punktskrift.

Joakim berättade om de största framstegen han upplevt inom digital tillgänglighet. Han förklarade att det var ett problem när tillverkarna av skärmläsare och de som utvecklar programvara inte samarbetade. Då låg skärmläsarna alltid ett steg efter. Idag samarbetar dem med varandra, vilket gör situationen mycket bättre. Joakim uppskattar att hushållsprodukter har manualer som går att läsa digitalt. Oftast är dessa tillgängliga med skärmläsare. Olika appar är till stor hjälp för personer med synnedsättning. Det finns GPS-appar som hjälper oss att orientera oss i okända miljöer. De visar inte alltid den bästa vägen, men är ändå till stor hjälp. Det finns en app som visar valutan på sedlar när man riktar kameran mot dem. Denna fungerar både för blinda och dövblinda, eftersom den både har talsyntes och olika vibrationer i mobilen. Det finns också appar som kan läsa text på skyltar och tala om färgen på olika föremål.

Joakim förklarade skillnaden mellan radioknappar och kryssrutor, som båda används i formulär och enkäter. Skillnaden mellan dessa är att vid radioknappar kan man bara välja ett förslag, medan vid kryssrutor kan man välja flera. Radioknappar bör därför användas vid ja- och nej-frågor, medan kryssrutor bör användas vid frågor där flera svarsalternativ kan vara rätt, exempelvis vilka grönsaker man vill ha i sin sallad. Detta ansåg Joakim att många utvecklare slarvar med, vilket ibland gör att man kan svara både JA och NEJ på en fråga.

Jag hade en fundering som jag tog upp med Joakim, nämligen att man som gravt synskadad/blind har lätt att missa information på en hemsida om talsyntesen inte läser upp den. Man tror att man kan ta in all information, men i själva verket missar man en del. Joakim förklarade att han brukar märka om viss information saknas, om han inte förstår innehållet. Då finns det ett snabbkommando som får JAWS att tolka om sidan, förhoppningsvis kommer man åt informationen då. Om det inte fungerar så får man be en seende person om hjälp.

Informationen om Cookies (som vi alla är väldigt trötta på vid det här laget) syns högst upp på skärmen för den som kan ta in den visuellt. För skärmläsaranvändaren är det inte ovanligt att den istället befinner sig längst ner på sidan, vilket beror på att webbplatsen är fel kodad. Dialogrutor syns tydligt på skärmen för den som kan se, men ett vanligt problem är att JAWS inte upptäcker rutan och istället börjar läsa den text som finns bakom.    

 

 

Veckans uppgift:

Denna vecka hade vi i uppgift att titta på tre olika hemsidor inom olika områden, med hjälp av en skärmläsare. Vi skulle hitta saker som aktörerna gjort bra och mindre bra. Vi fick tips på några gratisverktyg att använda, exempelvis NVDA eller Narrator, vilket är Microsoft Windows egna skärmläsare.

Eftersom jag har JAWS 2022 installerat på min dator så använde jag det. Jag använde Google Crome när jag besökte webbplatser via datorn. När jag besökte hemsidor via mobilen använde jag min iPhone med iOS 14.7.1, VoiceOver och Zoom.

 

Sellpy.se

Den första webbplatsen jag valde var Sellpy.se, en hemsida där man köper begagnade kläder, smycken och accessoarer.

Vanligtvis tar jag del av denna hemsida via min mobil och då använder jag VoiceOver (iPhones inbyggda talsyntes) i kombination med Zoom. Vad jag kan upptäcka så kommer man åt alla funktioner med dessa hjälpmedel. Det var svårt för mig att navigera när jag besökte Sellpy för första gången, men jag brukar ha problem med det eftersom jag inte kan ta in innehållet visuellt. Det finns ett stort problem med denna hemsida, nämligen att språket är fel. I stort sätt all text står på svenska, VoiceOver läser upp det som står, men med en engelsk röst. Jag har skrivit om detta problem tidigare på min blogg, men det tål att upprepas. Det är extremt svårt att höra vad talsyntesen säger, vilket leder till att det blir mer komplicerat att använda webbplatsen. Det är svårt att förklara hur det låter när man inte hört det själv, därför bifogar jag en kort video som demonstrerar det.



Inför denna uppgift tittade jag även på Sellpy via dator, då med hjälp av skärmläsningsprogrammet JAWS. Det går relativt lätt att navigera på sidan, även för mig som inte har så goda kunskaper inom mitt hjälpmedel. Här upplever jag inte samma problem med språket, allt läses upp på svenska. Det finns vissa rubriker som står på engelska, exempelvis Best of Denim. På datorn läses även dessa på svenska, men jag föredrar helt klart det framför att all den svenska texten läses upp på engelska.

Under onsdagens lektion samtalade vi om detta fenomen och jag fick reda på vad som orsakar problemet. Det beror på ett fel i kodningen, i koden ska det stå att webbplatsens huvudsakliga språk är svenska, om detta inte står så kan talsyntesen börja läsa på andra språk. Skillnaden mellan VoiceOver och JAWS är att JAWS är inställt så att all text läses på svenska, oavsett hur hemsidan är kodad. Så är dock inte VoiceOver, den läser utifrån det språk som är angivet i koden. Detta kan vara positivt och negativt, eftersom JAWS inte ändrar språk om inlägg i texten är på exempelvis engelska. Denna inställning kan man dock ändra i båda hjälpmedlen.

 

Instagram

Nästa plattform jag valde var Instagram, en applikation jag använder dagligen. Även denna tar jag del av via min mobil, jag använder både VoiceOver och förstoring. När jag skaffade Instagram runt 2013 var den inte särskilt kompatibel med VoiceOver. Med åren har det blivit betydligt bättre, men det finns fortfarande en del att önska.

När det gäller själva flödet kan man ta till sig det mesta, ibland behöver man dock gå in på varje inlägg för att kunna läsa bildtexten, den syns inte för talsyntesen i flödet. När man väl kan läsa texten så kommer man också åt de länkar som finns i den, såsom hashtags och taggade konton. Det händer att VoiceOver säger fel konto på fel inlägg i flödet, vilket också löser sig när man går in på inlägget. Instagram är uppbyggt mycket kring bilder, vilket försvårar användandet för personer med synnedsättning. Det finns automatisk syntolkning på bilderna, men den är inte alltid till så stor hjälp. Dessutom upplever jag att den bara dyker upp ibland. Jag vet inte om jag gör något fel eller om det helt enkelt är strul med systemet.

När det gäller att skapa egna inlägg så går det relativt bra, man kan välja bilder, filter, skriva bildtext, tagga en plats och personer. Det finns dock vissa brister. Man kan inte komma åt redigeringssidan och när man klickar på Avancerade inställningar så läses viss text inte upp. Med andra ord så fungerar det att göra inlägg, men det kan förbättras ytterligare.

När man skapar händelser, alltså bilder och videor som bara finns kvar i 24 timmar, så fungerar det lite annorlunda. På händelserna ska man kunna lägga till många olika dekaler, såsom text, musik, GIFs och länkar. Därefter ska man kunna flytta runt dem på bilden och lägga dem där man vill, samt ändra storlek. De flesta dekaler går att lägga till med hjälp av VoiceOver, men därefter kan man inte redigera dem. När det gäller att ta del av andra användares händelser så finns det stora problem. Som gravt synskadad/blind är det svårt att se bilden/videon. Man kan inte ta del av de dekaler som finns på händelsen, det enda man kan göra är att skicka ett meddelande till användaren, och såklart lyssna om det finns något ljud.

Det finns en flik som heter utforska, där finns ett sökfält och man får förslag på personer att följa. Under denna flik hittar jag inga problem, allt ser ut att fungera som det ska. Likadant är det för sidorna där man kan se sin aktivitet och sina direktmeddelanden.

När jag går till fliken för filmrullar så är den tyvärr väldigt svår att använda med VoiceOver. Man kan se vem som lagt ut filmen, man kan gilla, kommentera och dela. Däremot kan man inte skrolla mellan de olika filmerna, jag förstår i alla fall inte hur man ska göra. Därför stannar jag på samma film som spelas om och om igen – jag kommer inte vidare.

Ganska nyligen lanserade Instagram en flik för shopping. Jag har själv aldrig använt den, men inför den här uppgiften tittade jag på den och försökte förstå hur den fungerar. Jag tycker den verkar fungera bra, bortsett från att knappen för att spara produkten i sin lista enbart benämns som Knapp. Man kan inte shoppa direkt via Instagram, när man tittat på en produkt finns det istället en knapp för att besöka webbplatsen där produkten säljs.

Den sista fliken är Min profil, en flik som jag anser fungerar bra. Jag kommer åt alla funktioner, men samma problem uppstår med mina egna händelser som det gör med andra användares händelser. När de är publicerade så kan man inte längre ta del av de olika dekalerna.

Inför uppgiften tittade jag på Instagram via datorn, vilket jag aldrig gör annars. Jag tyckte den var svår att navigera på, jag kunde använda tabb och pilar, men jag hade önskat att fler kortkommandon hade fungerat. När jag skrollade igenom flödet kunde jag inte spela videorna, jag markerade play-knappen och klickade på mellanslag, men det hände ingenting. När jag istället klickade med musen så gick det bra.

Jag tror att Instagram via datorn kan fungera helt okej, men jag tror det behövs träning för att lära sig.

 

Arbetsförmedlingen

Sedan jag tog studenten är jag med i Jobbgarantin för ungdomar, ett program via arbetsförmedlingen. Därför ska jag skriva en aktivitetsrapport och skicka in varje månad, där jag redovisar vad jag gjort. Om jag sökt jobb, studerat, varit på arbetsintervju och liknande. I början tyckte jag det var jättesvårt, både för att det var en helt ny plattform och för att jag inte var så kunnig inom min skärmläsare. Idag går det bra för mig att fylla i aktivitetsrapporten, jag tycker inte det är så komplicerat längre, eftersom jag har lärt mig hur det ska göras

Under denna vecka gick jag in på arbetsförmedlingens hemsida för att se om jag kan hantera fler av deras funktioner. När jag kom in på sidan dök det upp en ruta om att godkänna Cookies. Texten lästes upp och därefter kunde jag tabba mig vidare för att acceptera.

Jag tog mig runt på webbplatsen med hjälp av JAWS och stötte inte på några direkta hinder. Som jag nämnde tidigare så tycker jag personligen att det är svårt att navigera på nya sidor när man inte kan ta in dem visuellt. Ett fenomen som vi såg under måndagens lektion, som jag också uppmärksammade hos arbetsförmedlingen, var att när man besökte en ny undersida kom man direkt till sökfältet. Vi diskuterade detta under vår lektion och kom fram till att det är en konstig plats att placera användaren på. Ofta vill man se vad sidan har att erbjuda innan man söker efter något specifikt.

Jag loggade in, vilket jag är van vid. Jag klickade runt på mina sidor och hittade inte några problem där heller. Jag tror att jag kom åt all information, men det är svårt att veta när man inte ser.

Jag fyllde i formuläret vid namn Vad ska jag jobba med? som går att hitta under Mina sidor. Det gick bra att fylla i, det var tydligt och välstrukturerat. Vid formuläret fanns en bild, den hade alttexten ”Ett förstoringsglas, en mobil, en bok och en penna ligger på ett bord”. En fullt godkänd beskrivning, men på bilden syntes också några stjärnor och noter tydligt, vilket inte fanns med i beskrivningen.  


Ta hand om er och ha en fin helg!

/Emelie

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Uppsats: Autism och webbtillgänglighet

Autism och webbtillgänglighet   En uppsats av Emelie Pålsson  Syntolkning: Bild på ett par händer som skriver på en laptop. På skärmen syns ordet AUTISM i färgglada bokstäver mot en bakgrund av ett vitt pussel. 

Uppgift - Tillgänglighetsredogörelse

 Jag hoppas ni alla haft en skön påskhelg. Över lovet fick vi i kursen Användare som experter en uppgift som handlade om tillgänglighetsredogörelser  Syntolkning: Ett träd med vita blommor mot en klarblå himmel.  Varje webbplats inom den offentliga sektorn ska ha en tillgänglighetsredogörelse där de redogör för bristande tillgänglighet på sin webbplats. Det finns vissa fasta punkter som ska finnas med i redogörelsen: ·          Vem är avsändaren och vilken webbplats gäller det? Varför finns redogörelsen? För att det är ett krav i Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.  ·          En kortfattad beskrivning av tillgängligheten på webbplatsen. På de allra flesta webbplatser står det att de delvis uppfyller kraven. -  Beskrivning av brister, samt vilka användargrupper de påverkar.  ·          Ett sätt att kontakta webbplatsägaren. ·          En länk till DIGG (Sveriges tillsynsmyndighet). Dessa ska man kontakta om man inte är nöjd med återkopplingen från webbplats