Behov

 Denna vecka har vi lektioner med Josef från Furuboda folkhögskola och temat är behov. 

 

Måndag

Måndagens lektion började med ett samtal kring vilka behov vi har, samt om vi själva har kunskap om det, och som vanligt kom många intressanta reflektioner upp till ytan.

Man vet vilka behov man har för stunden, men de förändras hela tiden. Vi föds som ett tomt papper och lär oss med tiden, men längtan efter kärlek finns där från första början. Fokus ändras under åren, när man är ung är ens egna behov värderad högst, men när man får barn sätter man deras önskemål i det första rummet.

Kärlek i dess olika former är vår största förnödenhet. Det kan vara kärlek till vänner, en partner eller ett husdjur. Alla andra behov utgår från kärleken, värme och närhet ska aldrig underskattas. Många människor behöver sociala kontakter för att må bra. Vi har ett stort behov av att tillhöra en grupp och känna gemenskap – ensam överlever inte. Flera länder har inte samma fina stödsystem som vi i Sverige, men de flesta invånarna lever ändå ett drägligt liv tack vare att de känner en gemenskap. Människan har en förmåga att anpassa sig utefter situationen man befinner sig i. Hamnar man i en kris hjälper och stötar man varandra.

Pengar är ett tredjehandsbehov. Vi behöver inte pengarna i sig, men de gör det möjligt att köpa saker vi behöver för att överleva.

Som gravt synskadad och rullstolsburen ung vuxen är det svårt att veta hur mycket hjälp och stöd man behöver. Det är lätt att lägga energi på saker man egentligen borde be om hjälp med. Å andra sidan får man dåligt samvete om man ber om hjälp med sådant man vet att man hade klarat själv, även om det hade krävts mycket energi. I denna ålder finns många tankar kring att plugga på universitet. På universitetet finns en del stödinsatser att tillgå, men det är betydligt mer begränsat än på grundskolan och gymnasiet. Det är svårt att veta om detta stöd täcker ens behov, innan man upplevt det själv.

Som blind kan det vara svårt för omgivningen att förstå att man behöver hjälp. Idag är vi inte lika beroende av hjälpmedel, eftersom mycket finns inbyggt i den moderna tekniken. Tidigare behövde man köpa eller låna ljudböcker på biblioteket, men nu finns alla böcker att ladda ner via en applikation i mobilen. Vi har dock fortfarande ett stort behov av en fungerande färdtjänst, för att kunna ta oss ut och röra oss i samhället. Som blind kan man inte ta taxi överallt bara för att man har svårt att åka kollektivt, det är inte ekonomiskt hållbart.

Det är viktigt att kunna skilja på behov och önskemål. Ett önskemål kan beskrivas som ett litet behov, men man kan klara sig utan det.

Om man har personlig assistans behöver man hjälp med de grundläggande behoven, såsom mat och att sköta sin hygien. Assistansen är extremt viktig, eftersom man måste få de grundläggande behoven tillgodosedda. Om man ansöker om denna stödinsats behöver man ha god kunskap om sina egna nödvändigheter, annars får man inte assistansen beviljad. Det är dock bra att ha familj och vänner som kan rycka in om assistansen någon gång inte skulle fungera. Det är en klar fördel att ha koll på sina egna behov, så man har möjlighet att göra något åt dem.

I Sverige idag kan vi klassificera livsglädje som ett behov, vilket tyder på att vi lever i ett priviligierat samhälle. Det är viktigt att vi accepterar vilka vi är och det vi gör. Acceptans går över i förståelse. Blir man inte förstådd för den man är så blir livsglädjen trampad på. Ett liv med funktionsnedsättning är inget hemskt liv, så länge man får den hjälp man har rätt till. Ibland har människor svårt att förstå det, att man kan vara glad och ha ett positivt sätt att se på livet trots att man sitter i rullstol. Detta brukar handla om okunskap, inte illvilja. Ett av våra största behov är att vara tillfreds med oss själva. Då tar man inte åt sig av omgivningens obefogade kritik.

Vi människor har en längtan av att kunna kommunicera med varandra. Har man en grav hörselnedsättning och inte får lära sig teckenspråk blir inte det behovet tillfredsställt. Då hamnar man lätt utanför, både i den hörande och den icke hörande världen.

Digitalisering kan vara både positivt och negativt, mycket innehåll på internet kräver syntolkning, teckenspråkstolkning eller textning, vilket inte alltid finns. Våra behov som funktionsnedsatta kan vara ett hinder, bland annat när det gäller att bygga upp relationer. Motparten är rädd att förlora sin frihet och drar sig hellre undan.

 

Maslows behovstrappa

Abraham H. Maslow föddes i New York 1908 och dog 1970 i Menlo Park. Han var en amerikansk psykolog, mest känd för behovshierarkin. Han studerade psykologi vid University of Wisconsin, där han avlade doktorsexamen år 1934. I början av 1960-talet myntade han tillsammans med Carl Rodgers begreppet humanistisk psykologi, vars syfte var att ena psykologi från olika håll.

Maslows trappa beskriver människans behov och delar upp dem i olika nivåer. I botten av trappan finner man de fysiska behoven, och i toppen behovet av självförverkligande.

Trappans olika steg:

1.      Fysiska behov – Mat, dryck, boende, att andas, sömn, fysisk aktivitet och sexualitet. Om dessa behov inte är tillfredsställda går all energi till att få det. Om man däremot inte har brist på det så glömmer man bort dem och då börjar man fokusera på nästa steg.

2.      Trygghet – När de fysiska behoven är uppfyllda har vi ett behov av trygghet. Vi behöver känna oss säkra från stöld, brand och våld. Vi behöver alltså ett hem, eller en annan plats där vi kan slappna av.

3.      Samhörighet – När behovet av trygghet är uppfyllt får människan ett behov av tillhörighet och sociala kontakter. Vi behöver vänligt bemötande och omtanke, någon som bryr sig om en och någon att bry sig om samt gemenskap i en grupp.

Dessa tre räknar Maslow som de grundläggande behoven, när de är uppfyllda kan vi gå vidare till de mer abstrakta .

4.      Uppskattning och upplevelser – Vi behöver intressanta upplevelser, ha roligt och stimuleras. Det kan se väldigt olika ut och det tar sig ofta ner till de grundläggande behoven. Vi äter inte bara för att bli mätta, vi vill få en smakupplevelse.

5.      Självförverkligande – Det handlar om oral, skapande och att hitta sig själv. Att bli någon man kan vara stolt över och att uppnå sina mål.

Det finns många olika tankar om denna trappa, om den är förenlig med verkligheten, och så även i klassen. Trappan är inte komplett. Det finns fem grundläggande steg, men utifrån det kan det utvecklas på olika sätt. Det är svårt att bevisa eller motbevisa teorin, alla får ha sin egen uppfattning om den.

Det är svårt att veta vad självförverkligande innebär. Hittar man sig själv så har man inget mer att sträva efter och då är man färdig.

Det handlar om att lära känna sig själv och ta reda på vad man vill ha ut av livet. Det är först då man kan börja leva på riktigt. Behov låter tvingande, det handlar mer om önskemål man har i livet. Måsten skapar en press, medan önskemål ger en mer behaglig känsla.

Även om man hittat sig själv finns det alltid mer att utveckla. Att hitta sig själv innebär att vara trygg i den man är och inte vara rädd för att prova nya saker. Måsten är en drivkraft som leder oss framåt. Måste man ingenting så kommer man heller inte någonstans.

Enligt Maslows teori kan man inte gå vidare till nästa behov förrän det nedanstående är uppfyllt, vilket folk har olika åsikter om. Vilka behov som är viktigast beror på ålder. Ett litet barn måste få de fysiska behoven tillfredsställda, mat vid rätt tidpunkt och sömn när man är trött. Att ge ett barn mat när hon eller han är hungrig är en kärlekshandling. Alla människor är olika och värderar sina behov på olika sätt. Däremot borde kärlek vara botten på trappan, alla andra behov utgår från det.

Antalet självmord ökar i länder som har de grundläggande behoven tillfredsställda. Vi som har mat på bordet reflekterar inte över det , på så sätt stämmer teorin. Om man däremot inte har det så går alla tankar och all energi till att få äta sig mätt. Detta kan vara en anledning till att depression och liknande är mer utbrett i rikare länder. Man vet inte hur bra man har det jämfört med andra och negativa tankar får för stor plats. .

Reklam talar till de basala behoven, såsom mat, kläder, sängar och så vidare. Den talar sällan till de behov som finns högst upp i Maslows behovstrappa. Maslow själv fick uppleva den första reklamen och han ansåg att människor fördummar sig själva genom att mestadels rikta in sig på de grundläggande behoven. Han menade att bara 1 av 100 uppnår självförverkligande, eftersom samhället kretsar kring de tre nedersta stegen i behovstrappan. Många behov tillfredsställs idag via internet, eftersom man kan köpa det mesta där. Därför är det extremt viktigt att webben är tillgänglig.

 

Onsdag

Under onsdagens lektion låg fokus på behov i förhållande till rollen som användarexpert. Det handlar även veckans uppgift om, vilken ni kan läsa längre ner i detta inlägg.

Vi började med att gå ett varv där alla fick berätta om vilken applikation/webbplats man använder mest. Vi var eniga om att sociala medier, Spotify och tjänster för att lyssna på radio går varma i våra mobiler.

Oavsett funktionsnedsättning har alla behov av tydliga och väl strukturerade hemsidor. För att få en större inblick i andra människors behov krävs gruppdiskussioner. Man kan kontakta syncentral och habilitering för att få den generella bilden. Tyvärr är det svårt att få kontakt med enskilda personer med funktionsnedsättning via dessa myndigheter, på grund av sekretess. En av klasskamraterna hade försökt göra detta, men syncentralen fick inte kontakta sina patienter med syftet att de var just funktionshindrade, det räknades som stigmatiserande.

Kursen användare som experter ger oss verktyg för att kunna bemöta politiker och myndighetspersoner på ett bättre sätt. Vi utvecklar förmågan att argumentera för vår sak och vi blir rustade för att ta konflikter med personer som inte håller med oss i frågan om tillgänglighet.

När vi i klassen ska ut på praktik behöver vi tydliga instruktioner om vad som krävs av oss. Vi behöver också vara på en plats där vi känner oss trygga och vågar säga vad vi tycker.

Det är viktigast att de nödvändiga samhällstjänsterna är tillgängliga. Alla invånare måste kunna boka och avboka läkarbesök, sköta sina bankärenden och liknande. Transporten är också extremt viktig, att vi har en fungerande kollektivtrafik och bra färdtjänst. Utan detta kan personer med funktionsnedsättning inte gå och rösta eller ta sitt Covid-vaccin, bara för att nämna några samhällsviktiga handlingar. Vid en kris måste alla invånare kunna ta del av informationen, exempelvis nu under Coronapandemin. Kultur och nöje är inte viktigt på samma sätt, men det kan spela stor roll för den psykiska hälsan.

Som användarexperter kommer vi ha mycket kontakt med myndigheter och enskilda tjänstemän. Denna roll är helt ny, så vi får skapa den själva. I takt med att tekniken utvecklas så förändras lagarna kring webbtillgänglighet och blir mer omfattande. För oss är det omöjligt att veta allt som gäller precis just nu, men vi får försöka hålla oss uppdaterade, mer kan vi inte göra. Vi behöver hitta kanaler för att få information om vad som gäller i dagsläget. Vi i klassen kan hjälpa varandra efter avslutad utbildning, genom att tipsa varandra om olika källor. Vi måste ta in informationen för att sedan kunna sprida den vidare och göra folk mer uppmärksamma.

Då är frågan, behöver vi otillgänglighet? Är vårt mål som användarexperter att göra oss själva överflödiga? Att få en webb som är helt tillgänglig för alla är omöjligt, men man kan komma långt. Alla människor är olika och har olika förutsättningar, vilket kan skapa problem när svårigheterna krockar med varandra. Det finns ingen mall som fungerar för alla. Det uppstår nya problem med tiden och de måste granskas. Användarexperter måste kontrollera hemsidor, annars finns det risk att myndigheterna inte bryr sig om webbtillgängligheten, eftersom de vet att ingen håller ett öga på dem. Om vi leker med tanken att webben skulle bli helt tillgänglig och vi bli överflödiga, så skulle det ändå vara värt det. Ett litet antal personer hade blivit arbetslösa, men ett stort antal hade fått en enklare vardag på nätet.

Vi som användarexperter kommer behöva stöttning, därför är det bra med ett stort kontaktnät, så man kan hjälpa varandra. Under lektionen togs några förslag upp där man kan få denna typ av stöd Vi pratade bland annat om webbriktlinjer.se. Det är en hemsida där DIGG (Myndigheten för digital förvaltning) utbildar inom webbutveckling. På hemsidan finns olika kategorier, såsom riktlinjer, lagkrav och metodtips . På sidan finns också en funktion för att testa sin egen webbplats.

Det är bra att det finns information att tillgå om hur olika användargrupper upplever webben, olika funktionshinder, ålder eller språk. Vi hoppas att det är ideella organisationer som står bakom dessa plattformar, det tyder på att de har ett genuint intresse och inte gör det för att tjäna pengar. Det bästa är om det är en internationell förening, så man kan samarbeta mellan länder.

 

Syntolkning: en bild på en vit Golden Retriever som sitter i snön. 

 

Veckans uppgift:

Veckans uppgift är att reflektera över hur man kan tänka på andra människors behov och inte bara sina egna. Vi ska fundera på hur vi skrev vår återkoppling i förra veckans uppgift, om vi tog hänsyn till andra eller om vi enbart utgick från oss själva. Slutligen ska vi svara på frågan om vad vi behöver för att få insikt i andra människors behov och kunna göra en övergripande granskning som användarexperter.

 

Länk till min återkoppling: https://emeliease.blogspot.com/2021/11/fordjupning-inom-aterkoppling.html

När jag skrev min återkoppling utgick jag från mina egna svårigheter gällande att använda Ljusnarsbergs kommunhemsida, eftersom jag uppfattade uppgiften så. Däremot vet jag att det finns många som har liknande funktionsnedsättningar som jag själv och därmed använder samma hjälpmedel. På detta sätt kan jag hjälpa andra användare, trots att jag utgår från mig själv när jag återkopplar. I min text tog jag upp några faktiska lagkrav från webbtillgänglighetsdirektivet, exempelvis att tillgänglighetsredogörelsen ska vara enkel att hitta via startsidan, vilket den inte är på Ljusnarsbergs webbplats. Detta lagkrav underlättar för alla användare, oberoende av vilket funktionshinder man har.

Alla har olika lätt eller svårt för att känna av och ta in andra människors behov. Detta gäller inte bara inom vårt område, webbtillgänglighet, utan alla situationer i livet. God empati är alltid en bra egenskap och den kan hjälpa oss i vår roll som användarexperter. Jag tror att mycket hänger på kommunikation, vi behöver prata med varandra för att kunna förstå varandra. För mig som gravt synskadad är det omöjligt att veta hur situationen för en döv person ser ut om ingen berättar det för mig. I klassen har vi alla olika förutsättningar för att använda webben och vi lär oss av varandra. Vi får se saker ur andra perspektiv, vilket är väldigt lärorikt. Därefter är det upp till oss själva om vi väljer att ta in det. Jag tror det är viktigt att vi lär oss att se saker från olika vinklar, för att kunna förstå varandra bättre.

Att helt förstå en annan människa är omöjligt, men man får göra så gott man kan, genom att försöka förstå den generella bilden. Alla blinda har inte samma behov, men de brukar vara relativt lika. Om man inte har möjlighet att kontakta enskilda personer med olika funktionsnedsättningar kan det vara bra att kontakta exempelvis syncentral och habilitering. De har bra kunskap om olika funktionsnedsättningar och kan hjälpa till att få en övergripande insikt.

 

Jag hoppas ni får en fortsatt bra vecka i snökaoset, och jag önskar er en trevlig andra advent.

/Emelie