Fortsätt till huvudinnehåll

Webbtillgänglighetsdirektivet och DOS-lagen

 Den här veckan har vi haft föreläsningar om olika regler som finns  gällande webbtillgänglighet. Vi har pratat om EU:s Webbtillgänglighetsdirektiv, samt den svenska DOS-lagen, Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.

De senaste åren har samhället digitaliserats och saker som vi tidigare gjort på plats genomförs nu via mobil, surfplatta eller dator, exempelvis bankärenden. Ett problem med digitaliseringen är att alla har olika användarbehov. För att tillgodogöra dessa behov skapade EU Webbtillgänglighetsdirektivet. Detta är en miniminivå för webbtillgänglighet som alla länder i EU måste följa. Varje land behöver skriva en lag som överensstämmer med direktivet, ett land får kräva mer, men inte mindre. Vår svenska lag heter Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service och förkortas DOS-lagen. Lagen trädde i kraft 2019 och innefattar alla hemsidor som drivs av offentlig sektor. Funktionsnedsättning ska inte vara ett hinder för att använda digitala tjänster. Det som ska vara tillgängligt är externwebben, intranätet och extranätet, även de flesta dokument innefattas av lagen. Det finns dock undantag, exempelvis gamla dokument, livesändningar och arkiv. Om en livesändning däremot ligger kvar på webben en längre tid ska den tillgängliggöras, exempelvis genom textning eller syntolkning.

 

Veckans uppgift var att fundera kring en hemsida man har upplevt som otillgänglig, varför den är otillgänglig, samt om den innefattas av DOS-lagen.

När jag tog studenten förra våren kom jag för första gången i kontakt med både arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Jag upplever att båda dessa hemsidor är svåra att navigera på om man använder skärmläsare, men jag tycker att försäkringskassan är klart svårast.

I dagsläget får jag aktivitetsstöd från försäkringskassan, vilket jag behöver ansöka om på deras hemsida varje månad. Det tog lång tid för mig att lära mig göra detta på egen hand, de första månaderna fick min mamma hjälpa mig. Jag upplever hemsidan som rörig, om man vet hur man ska göra så är det inte så svårt, men innan man lär sig det så är det väldigt komplicerat. Datorn talar inte tydligt om var man ska klicka för att komma framåt. Om man ser skärmen tror jag det är betydligt enklare, men om man bara lyssnar så blir det ett större problem. Exempelvis när jag skrivit klart min ansökan så ska jag avsluta med att skriva in mobilt bank-ID. Det kommer upp en stor ruta på skärmen, men skärmläsaren talar inte om detta. Alltså måste jag ha en seende person som talar om för mig hur jag ska göra, innan jag kan göra det själv.

Jag vill dock tillägga att jag inte använt skärmläsare så länge, så jag vet inte hur alla olika funktioner fungerar. För en person som är van vid att använda skärmläsare kanske detta inte är något problem, det kanske finns sätt att navigera enklare på, men för mig som inte är så van så är det svårt, och jag tror det finns många som är i min situation. Man vill kunna vara självständig på internet, men det går inte när hemsidor är så svåra att navigera på för oss med nedsatt syn.

Frågan är nu om försäkringskassan innefattas av den svenska DOS-lagen. Ja det gör den, eftersom det är en offentlig myndighet. Däremot kan jag inte svara på frågan om försäkringskassan bryter mot lagen. Det tror jag inte att de gör. Deras hemsida går att använda, men om man som jag inte har full koll på tekniken så är den svår att navigera på och det tar betydligt längre tid än om jag hade kunnat navigera genom att använda synen.

 

// Emelie

Kommentarer

  1. Bra skrivet Emelie! Vi är nog många som tappar bort oss på Försäkringskassans hemsida, men det låter definitivt svårare med skärmläsare. /Josef

    SvaraRadera
  2. Hej, jag har själv anmält två offentliga instanser till DIGG för otillgängliga webbfilmer, efter att först ha talat med myndigheterna ifråga och de har sagt att de ska bättra sig och så har de inte gjort det. Har du påpekat svårigheterna för F-kassan, och viktigare: har du frågat vana skärmläsar-användare? Tycker de också att sajten är svår är det läge att gå vidare och agera. Dessa myndigheter är ju jätteviktiga att de fungerar, eftersom gruppen använder dem och är beroende av dem. /Helena Frank

    SvaraRadera
  3. Hej
    Jag håller med dig Emelie
    /Baraa Maksoud

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Granskning via skärmläsare

  Syntolkning: bild på snödroppar.  Denna vecka var det Funka som höll i lektionerna och vi fick träffa Joakim Centervik. Han har en grav synnedsättning, har varit fast anställd på Funka sedan 2009 och arbetar som testare. Tidigare har han jobbat som musiklärare och som ombudsman på Synskadades Riksförbund Stockholm. Han har använt skärmläsare länge och ser det som ett ypperligt verktyg för att granska webbplatser.   Måndag Veckans första lektion började med att Joakim kort förklarade vad en skärmläsare är och hur den fungerar. Det är ett program som tolkar det som står på skärmen, i Joakims fall både via talsyntes och punktskrift. Jag själv använder också skärmläsare, men eftersom jag inte läser punktskrift så får jag endast informationen via tal. När man använder skärmläsare navigerar man på skärmen med hjälp av tangentbordet. Ofta fungerar skärmläsaren inte så bra med datormus och dessutom är det svårt att navigera med hjälp av den när man har nedsatt syn. Tangentbordsnavigeri

Uppsats: Autism och webbtillgänglighet

Autism och webbtillgänglighet   En uppsats av Emelie Pålsson  Syntolkning: Bild på ett par händer som skriver på en laptop. På skärmen syns ordet AUTISM i färgglada bokstäver mot en bakgrund av ett vitt pussel. 

Uppgift - Tillgänglighetsredogörelse

 Jag hoppas ni alla haft en skön påskhelg. Över lovet fick vi i kursen Användare som experter en uppgift som handlade om tillgänglighetsredogörelser  Syntolkning: Ett träd med vita blommor mot en klarblå himmel.  Varje webbplats inom den offentliga sektorn ska ha en tillgänglighetsredogörelse där de redogör för bristande tillgänglighet på sin webbplats. Det finns vissa fasta punkter som ska finnas med i redogörelsen: ·          Vem är avsändaren och vilken webbplats gäller det? Varför finns redogörelsen? För att det är ett krav i Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.  ·          En kortfattad beskrivning av tillgängligheten på webbplatsen. På de allra flesta webbplatser står det att de delvis uppfyller kraven. -  Beskrivning av brister, samt vilka användargrupper de påverkar.  ·          Ett sätt att kontakta webbplatsägaren. ·          En länk till DIGG (Sveriges tillsynsmyndighet). Dessa ska man kontakta om man inte är nöjd med återkopplingen från webbplats