Fortsätt till huvudinnehåll

Prestation & nervositet

 

Syntolkning: På bilden syns hav, segelbåtar och stora stenar inne vid strandkanten. Solen skiner från en klarblå himmel. 

Förra veckan hade vi i kursen Användare som experter sportlov, så därför kom det inte ut något blogginlägg då. Nu är vi tillbaka och vi har vår sista vecka med Josef från Furuboda innan det är dags för våra personliga presentationer.

 

Måndag

Veckans första lektion började med en incheckning som handlade om kriget i Ukraina. Vi fick berätta om våra tankar och på vilket sätt det påverkar oss. Vi var alla överens om att det som händer är fruktansvärt. Det känns overkligt att det händer i Europa år 2022. Vi får vara beredda på allt, för vad som helst kan hända. Vi hör om det hela tiden och oron ligger i luften.

Vi pratade lite kort om våra presentationer, som vi ska hålla under nästa Furuboda-vecka. Vi diskuterade en lagom längd och Josef påstod att det inte kan bli för långt när man berättar om sig själv och något man brinner för. Vi fick tipset att börja våra presentationer med något intresseväckande, exempelvis ett starkt citat eller en personlig upplevelse. Det är viktigt att tänka igenom sitt upplägg och vara väl förberedd när det är dags.

Fredagen innan sportlovet hade vi ingen lärare, vi skulle själva diskutera de TED-talks vi hade tittat på under veckan och vilka tips vi tog till oss av dem. I måndags fick vi berätta hur det hade gått. Under fredagen hann vi inte gå igenom alla punkter vi fått i förväg, men det blev ändå ett bra samtal om de olika föreläsningarna. Ett av klippen handlade om hur vi använder det talade språket när vi står på scen och vi kom fram till att det fungerar annorlunda när man använder teckenspråk. Då handlar mycket om kroppsspråk och hållning, samt att teckna tydligt så att publiken kan se. Vi hamnade i ett långt samtal om teckenspråk, vilket var lärorikt för mig som står utanför den världen.

I slutet av måndagens lektion sammanställde vi en lista med frågor som är bra att ha i huvudet när vi lyssna på våra kamraters presentationer. Dessa hjälper oss att ge feedback, så vi alla kan utvecklas.

·         Vad var intressant?

·         Vad var mindre intressant?

·         Var något otydligt?

·         Skulle något annat eller något mer tagits upp?

·         Vilken känsla förmedlades?

·         Vad tar du med dig från presentationen?

·         Var det intressant, underhållande eller roligt?

·         Var det givande?

Det är alltid bra att motivera svaren, så att kamraterna kan få något att arbeta vidare med.

 

Onsdag

Även onsdagens lektion började med en incheckning. Vi fick berätta om vi har några tips för att hantera nervositeten kring att hålla föredrag. Det är bra att vi omger oss med personer vi känner oss trygga med. Det är viktigt att tänka att det vi ska göra inte är så svårt som vi tror. Fokus och förberedelse är fördelaktigt, så vi känner oss säkra på det vi ska göra. Vi behöver känna att vi kan och påminna oss själva om hur skönt det känns efteråt. .

Nervositet är en oro över något vi själva kan påverka. Kan vi inte påverka utfallet blir vi inte nervösa, däremot kan vi känna press. Nervositeten finns för att vi känner oro över att något inte ska bli som vi vill. Därför bör vi tänka oss det bästa scenariot och försöka omvandla nervositeten till den positiva känsla som scenariot utbringar. Negativ respektive positiv motivation handlar om att gå från det vi inte vill ha och till det vi vill ha.

Visualisering är ett sätt att föreställa sig situationen innan den inträffar, genom att måla upp den i sitt inre. På så sätt kan vi föreställa oss att det går precis så bra som vi vill, vilket ger ett lugn. Genom att blunda är det lättare att visualisera situationen.

Ofta tänker vi att vi inte borde vara nervösa, men det är helt okej. Att vara nervös innebär att vara seriös, att vi bryr oss om det vi ska göra och vill att det ska bli så bra som möjligt. Rent evolutionärt tycker vi inte om att stå i centrum. Då står vi utanför flocken och riskerar att bli uteslutna. Vi kan dock komma över detta, tycka om att hålla föredrag och få en kick av det.

Vi fortsatte samtala kring våra presentationer och tankar om andning stod i fokus. Andas vi lugnt så blir kroppen också lugn. Andas vi in snabbt och ut långsamt så talar vi om för kroppen att den ska slappna av. Att hålla andan är bra för att sänka pulsen, exempelvis mellan in- och utandning. Om vi däremot vill få mer energi kan vi andas in långsamt och ut snabbt.

En klasskamrat berättade att mindfullness kan hjälpa vid visualisering och vi började prata om mindfullness på teckenspråk. Ingen av oss visste om det fanns, men det hade varit intressant att veta. När vi börjar med mindfullness utgår vi mycket från talade instruktioner, men när vi blir mer vana så behövs det inte på samma sätt, då kan vi mer utgå från oss själva och våra egna tankar.

 

Behöver du press för att prestera?

Vi känner press inför att göra något viktigt som har betydelse för oss. Den inre pressen innebär att vi vill undvika att göra något dåligt och sträva efter att göra något bra. Det gör helt enkelt att vi presterar bättre. Pressen gör att vi känner nervositet, men det är viktigt att komma ihåg att vi inte kan göra mer än vårt bästa. Ett lag måste stötta varandra, både i med- och motgång. All press behöver inte ha en positiv utgång. Vi alla misslyckas ibland, men vi kan lära oss av det också.

Vi behöver lära oss att avgöra när pressen, både inifrån och utifrån, blir för stor. Ibland kan den inre pressen gå över styr och vi är inte nöjda med oss själva hur vi än gör. Den yttre pressen kan vara mer objektiv, eftersom en annan människa ser situationen ur ett större perspektiv. Det är skillnad att befinna sig i en pressad situation och att känna en negativ press. Deadlines är viktigt, annars löper vi risk att skjuta upp saker.

Den yttre pressen väljer vi om vi vill ta till oss. Den kan vara väldigt otydlig, om vi inte är säkra på vad den andra personen har för målbild. Vi ska utgå från oss själva, Värdesätter vi inte den yttre pressen får den ingen inverkan på oss.

Det är ett stort problem att många människor har relativt låga förväntningar på personer med funktionsnedsättning. Det är sant att vi inte kan göra samma saker som personer utan funktionshinder, men ofta är förväntningarna orimligt låga. Vi vill visa att vi kan så mycket mer än vad dessa människor tror. Alla människor vill bli litade på och räknade med, så även personer med funktionsnedsättning. Vi vill känna oss stolta över oss själva, men även känna att andra är stolta över oss.

 

Efter vårt samtal om press samlades vi i våra handledningsgrupper, först delade vi med oss av vad vi uppskattar med varandra och därefter pratade vi om listan med frågor som vi gemensamt sammanställde under måndagens lektion. Jag och min kamrat var båda nöjda med listan och hade inget att tillägga.

 

Fredag

Det är inte ofta jag sammanfattar fredagarnas lektioner, eftersom de ofta innehåller gruppsamtal om veckans tidigare föreläsningar. Denna vecka var det också gruppsamtal, men lite speciella sådana. Det var nämligen dags för genrep inför våra personliga presentationer.

 

Lektionen började dock med en incheckning där vi fick svara på frågan om vi har lätt att föreställa oss situationer i förväg. Flera av oss förklarade att vi har lätt att göra det i en negativ bemärkelse. Inför en svår situation målar vi upp det värsta scenariot, men ofta är det inte så hemskt som vi tänkt oss. Olika kamrater hade olika tankar, vissa har lätt för att föreställa sig situationer, andra svårt och vissa har aldrig reflekterat över det. En kamrat påpekade att det är lätt att tänka sig in i en situation när vi har tydliga ramar, men desto svårare när vi inte vet vad vi har att förvänta oss. En kamrat som är blind förklarade att han ofta målar mentala bilder av hur miljöer ser ut, eftersom han inte kan ta in dem visuellt. En annan berättade att när hon läser böcker blir det en film i huvudet, eftersom hon får så starka inre bilder. Jag själv föreställer mig både positiva och negativa situationer många gånger innan de inträffar. Jag tycker om att se framemot saker, planera och fantisera om hur det kan bli. Ofta blir det inte som i mitt huvud, men det blir bra ändå.

 

Efter incheckningen samlades vi i våra handledningsgrupper där vi skulle gå igenom våra presentationer och ge varandra feedback. Jag fick lyssna på två av mina kamraters föreläsningar och det var riktigt roligt att ta del av deras historier och hur den tekniska utvecklingen påverkat dem. Tyvärr kunde jag inte föreläsa under lektionen, både på grund av tidsbrist och tekniskt strul. Vi får se om vi får ihop det en annan dag, annars blir det skarpt läge nästa måndag!

 

Jag önskar er alla ett fint avslut på veckan 😊

/Emelie

 

 

 

  

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Granskning via skärmläsare

  Syntolkning: bild på snödroppar.  Denna vecka var det Funka som höll i lektionerna och vi fick träffa Joakim Centervik. Han har en grav synnedsättning, har varit fast anställd på Funka sedan 2009 och arbetar som testare. Tidigare har han jobbat som musiklärare och som ombudsman på Synskadades Riksförbund Stockholm. Han har använt skärmläsare länge och ser det som ett ypperligt verktyg för att granska webbplatser.   Måndag Veckans första lektion började med att Joakim kort förklarade vad en skärmläsare är och hur den fungerar. Det är ett program som tolkar det som står på skärmen, i Joakims fall både via talsyntes och punktskrift. Jag själv använder också skärmläsare, men eftersom jag inte läser punktskrift så får jag endast informationen via tal. När man använder skärmläsare navigerar man på skärmen med hjälp av tangentbordet. Ofta fungerar skärmläsaren inte så bra med datormus och dessutom är det svårt att navigera med hjälp av den när man har nedsatt syn. Tangentbordsnavigeri

Uppsats: Autism och webbtillgänglighet

Autism och webbtillgänglighet   En uppsats av Emelie Pålsson  Syntolkning: Bild på ett par händer som skriver på en laptop. På skärmen syns ordet AUTISM i färgglada bokstäver mot en bakgrund av ett vitt pussel. 

Uppgift - Tillgänglighetsredogörelse

 Jag hoppas ni alla haft en skön påskhelg. Över lovet fick vi i kursen Användare som experter en uppgift som handlade om tillgänglighetsredogörelser  Syntolkning: Ett träd med vita blommor mot en klarblå himmel.  Varje webbplats inom den offentliga sektorn ska ha en tillgänglighetsredogörelse där de redogör för bristande tillgänglighet på sin webbplats. Det finns vissa fasta punkter som ska finnas med i redogörelsen: ·          Vem är avsändaren och vilken webbplats gäller det? Varför finns redogörelsen? För att det är ett krav i Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.  ·          En kortfattad beskrivning av tillgängligheten på webbplatsen. På de allra flesta webbplatser står det att de delvis uppfyller kraven. -  Beskrivning av brister, samt vilka användargrupper de påverkar.  ·          Ett sätt att kontakta webbplatsägaren. ·          En länk till DIGG (Sveriges tillsynsmyndighet). Dessa ska man kontakta om man inte är nöjd med återkopplingen från webbplats