Personliga presentationer

 Den här veckan var det dags – våra personliga presentationer tillsammans med Furuboda folkhögskola!

 

Syntolkning: Första sliden på min PowerPoint. Det står TILLGÄNGLIGHET - En form av bemötande. 

Måndag

Måndagen började med incheckning, vi fick berätta hur vi mådde och därefter pratade vi om vilka vårtecken som är starkast för oss. Vissa av oss reflekterar mycket över vårtecken och hade därför lätt att svara på frågan, medan andra inte tänker på det och för dem hade frågan inget givet svar.

Jag själv älskar våren och allt den för med sig. Sol, värme, fågelkvitter och små blommor i rabatterna. Jag kan inte se blommorna själv, men jag vill alltid att personer i min närhet berättar när de dyker upp. Jag vill veta att de finns där och ibland lägger jag mig på knä för att ta kort på dem. Jag älskar alla pastellfärger på vårkläderna och att man slipper klä på sig lika många lager när man går ut. Vi i klassen var överens om att sol och fågelkvitter är vårtecken som gör oss glada, men att pollen är det mest besvärliga som våren för med sig.

 

Efter incheckningen var jag först ut att hålla min presentation. Jag blev nöjd, jag har haft väldigt svårt att hålla muntliga föredrag, så jag blev glad bara av att jag lyckades ta mig igenom det. Jag tappade bort mig en gång, men det kändes okej och jag lyckades fånga tråden igen. Efteråt fick jag beröm för just detta, att jag behöll lugnet och faktiskt talade om att det blev fel. Det är trots allt helt naturligt, även om vi gör vad vi kan för att undvika det. Jag fick mycket bra och värdefull feedback från mina kamrater, som jag kommer ta med mig till kommande presentationer.

Efter min presentation fick jag lyssna på en av mina kamrater. Han är blind och trots att våra förutsättningar påminner om varandra så skiljde sig våra presentationer mycket åt. Han är några år äldre än mig, han började med att berätta om hur det var att skriva brev som ung, att han fick diktera och hans föräldrar skriva ner det på papper åt honom. Sedan fick de läsa upp breven han fick, så någon integritet var det inte tal om i det läget. Han avslutade presentationen med att demonstrera hur en smart högtalare fungerar och berättade vilken stor hjälp den är i vardagen.

 

Onsdag

Lektionen började med en incheckning, men denna dag hade Josef ingen förberedd fråga. Därför bad han oss deltagare om förslag. Jag föreslog frågan Vad var det senaste du köpte som kändes speciellt för dig? Frågan togs emot bra och vi gick ett varv så att alla fick svara.

Svaren varierade, det handlade om allt från böcker och kläder till tekniska apparater. Jag berättade om en ögonskuggspalett som jag köpte häromveckan. Det är en palett med olika pastellfärger- passar perfekt till vår och sommar. Jag är gravt synskadad, men sminkar mig själv. Jag tycker dock det är väldigt svårt att använda ögonskugga, det blir lätt ojämnt när man inte kan se sig själv i spegeln. Jag har upptäckt att ljusa ögonskuggor fungerar bra, därför är jag extra nöjd med paletten. Jag kan hantera den själv och jag känner mig mer självständig.

Efter incheckningen fortsatte vi med våra personliga presentationer. Två kamrater presenterade, en med en grav hörselnedsättning och en med en CP-skada. Det var väldigt intressant och givande att få lyssna på deras berättelser och hur den digitala tekniken påverkat dem genom åren.

 

Fredag

Under fredagen hade vi lektion med Helena från Furuboda, incheckningen byggde på frågan om vad vi tycker det innebär att vara vuxen. Vi alla var överens om att mycket kretsar kring att kunna ta ansvar, vara mer självständig och få en större frihet. Detta innebär olika saker för alla, men jag tror de flesta människor kan känna igen känslan. Vi kom fram till att det är viktigt att behålla sin barnsliga sida även när man blir vuxen. Det är inte alltid så roligt att växa upp, därför behöver vi släppa loss och låta det inre barnet ta plats ibland. .

Efter incheckningen var det dags för dagens två presentationer. Det var en döv kamrat och en med CP-skada och CVI (Cerebral Visual Impairment) som presenterade sig. Liksom tidigare i veckan så var det spännande att få lyssna på deras presentationer, hur deras funktionsnedsättningar påverkat deras liv och hur den digitala tekniken varit till hjälp för dem. Det blev en intressant diskussion om CVI, diagnosen innebär kortfattat att en person har full syn, men hjärnan har svårt att tolka det man ser. Detta var en ny diagnos för många i klassen, vilket gjorde det ännu mer intressant.

Sedan pratade vi om hur det är att vara döv och min klasskamrat fick svara på många frågor. Dövvärlden är raka motsatsen mot min synskadevärld, och jag är väldigt nyfiken på hur det är att leva som döv. Jag har en kompis med nedsatt hörsel, så jag känner igen vissa saker som min klasskamrat berättar. Jag förstår att det är en enorm skillnad på att vara döv och ha en hörselnedsättning, precis som det är stor skillnad på att vara blind och ha en synnedsättning.

Vi konstaterade att vi i klassen har ett gyllene tillfälle att kommunicera med varandra. Vi har tillgång till ljud, bild, assistans, skrivtolk och teckenspråkstolk. Detta gör att vi alla kan vara med, trots att vi har så olika förutsättningar. För mig är det guld värt att få lära mig så mycket om andra människors livssituation och perspektiv på olika saker. Detta kom fram extra tydligt under våra personliga presentationer, då vi fick en större inblick i hur det kan vara att leva med olika funktionshinder.

 

Tack för den här veckan och trevlig helg till er alla! 😊

//Emelie