Fortsätt till huvudinnehåll

Presentationsteknik

 Denna vecka var det Furuboda folkhögskola som höll i våra lektioner och vi fick förbereda oss inför våra personliga presentationer, som vi ska framföra för klassen vecka elva.

 

Måndag

I måndags hade vi lektion med Helena, vi började med en incheckning där alla i klassen fick beskriva sig själva med tre ord. Vi kom fram till att det var en klurig fråga, framför allt när man inte fick så lång betänketid. Jag valde att fokusera på mina positiva sidor och beskrev därför mig själv som snäll, ambitiös och positiv.

Efter incheckningen presenterades veckans uppgifter, vilka ni kan läsa om längre ner i detta inlägg.

Efter en rast gick vi in i ett samtal om berättelser, vilka historier som berört oss deltagare och varför. Det första som dök upp i mitt huvud var två föreläsningar av mina synskadade vänner som jag fick ta del av för några år sedan. De berättade sin historia, hur de fick sina synsvårigheter, hur de förändrats med tiden, hur det påverkat deras liv och hur personer i deras närhet hanterat det. Deras historier skiljde sig från min egen, men det fanns ändå likheter eftersom vi alla lever med en synnedsättning. Jag blev väldigt rörd av föreläsningarna, både eftersom det fanns en igenkänning och för att jag hade en personlig relation till föreläsarna. Det blev en stark upplevelse när de öppnade upp och berättade om sig själva. Dessa föreläsare var dessutom väldigt duktiga, de var engagerade, pratade tydligt och bjöd in publiken. Det gick rakt in och det var en fin stund.

Efter att alla fått dela med sig av ett minne så sammanfattade vi det vi pratat om. Flera av oss hade blivit berörda av historier som vi själva kunnat relatera till, exempelvis personer med synnedsättning eller hörselnedsättning. Vi blir berörda av personer som vågar gå sin egen väg och som inspirerar andra till att också göra det. Flera av mina klasskamrater hade lyssnat på föreläsare som upplevt koncentrationsläger i Ryssland och Tyskland. De berättade om hur det hade träffat dem, att det blev tydligt att krig inte bara är något som finns i historieböckerna. Mina klasskamrater menade att det är bra att ha en positiv syn på livet, men att det också är viktigt att ta del av sådana historier. En av föreläsarna blandade allvar med humor, trots att han berättade om de fruktansvärda saker han upplevt, vilket min klasskamrat tyckte var beundransvärt.

 

Onsdag

I onsdags hade vi lektion med Josef, vi började med en incheckning där vi fick berätta vilken som är vår viktigaste nyhetskälla. Flera av oss påpekade vikten av trovärdiga och neutrala källor, och public service togs upp som ett bra exempel på detta. Flera av oss var av åsikten att det inte är så roligt att ta del av generella nyheter i radio och TV, eftersom det ofta innehåller så mycket krig och elände. Då är det skönt att ta del av nyheter som rör sport och kultur. De inslag i nyheterna som brukar fånga mitt intresse är de som är kopplade till funktionshinder. Jag blir arg när saker inte fungerar som de borde, men det är roligt att se när utvecklingen går i rätt riktning.

Efter incheckningen pratade vi mer kring våra personliga presentationer, hur vi ska lägga upp arbetet, hur tekniken fungerar och vilka datum vi ska hålla våra föredrag. Den 14:e mars är spikat för min del, så nu gäller det att arbeta på fram till dess.

Efter en rast gick vi över till att prata om våra fördjupande uppgifter som ska vara klara senare i vår. Vi pratade om källkritik, hur man bör göra för att hitta trovärdiga källor. Flera intressanta tankar kom upp, bland annat att det är en fördel att leta upp information om samma sak på flera olika plattformar. Är informationen densamma är den förmodligen pålitlig. Man ska försöka hitta bevis för att olika företeelser hänger ihop, inte att det är ett mönster som råkar sammanfalla. Exempelvis att länder som tillverkar socker är mer demokratiska – det har inget med vartannat att göra.

När man googlar information kommer i princip alltid Wikipedia upp som den första sökträffen. I alla år i skolan fick man höra att Wikipedia inte är en säker källa, däremot är det bra att titta på källförteckningen som finns längst ner på deras sidor.

Det är viktigt att inte vara för fäst vid sin egen ståndpunkt, utan ha förmågan att ta in andra människors perspektiv, för att kunna bredda sin kunskap. Vi bör inte utesluta grupper bara för att de inte tycker som oss. Det blir dagisnivå om man inte ens försöker ha en dialog. Det går dock till en gräns, då man bör utesluta vissa personer/grupper. Detta är ofta de grupper som inte vill ta till sig andras åsikter, och kanske rent av är farliga för samhället. Får man ingen dialog så får man heller ingen förståelse – då har man inget att hämta av varandra.

Vår lärare Josef hade en intressant tanke om neutrala källor. Han hävdade att ingen person kan vara helt neutral, allt beror på situation och position. Han menade att vissa källor utger sig för att vara neutrala, men i praktiken är de inte det. Därför kan Josef föredra att ta del av källor som har en tydlig ståndpunkt. Då vet man var man har dem och kan lättare förhålla sig till dem.

Under lektionen fick vi mycket tid för samtal, men den sista stunden gick vi igenom formen för en uppsats, så att vi har en bra grund att stå på inför vårt fördjupande arbete. Det är inget krav att följa mallen, men vi får göra det om vi vill och den kan vara bra för inspiration.

 

 

Syntolkning: en solnedgång över havet. Framför solen flyger en fiskmås. 

Veckans uppgifter

 

Uppgift 1:

Denna vecka fick vi fyra TED-talks att titta på. De handlade om presentationsteknik, samt om förmågan att lyssna och kommunicera med andra människor, även om man inte delar samma åsikter. Därefter skulle vi sammanställa tre tips till oss själva, som kan förbättra våra presentationer. Nedan följer de fyra klippen.

·         Julian Treasure: How to speak so that people want to listen
https://www.ted.com/talks/julian_treasure_how_to_speak_so_that_people_want_to_listen

·         Niro Sivanathan: The counterintuitive way to be more persuasive
https://www.ted.com/talks/niro_sivanathan_the_counterintuitive_way_to_be_more_persuasive

·         Andrew Stanton: The clues to a great story
https://www.ted.com/talks/andrew_stanton_the_clues_to_a_great_story?language=sv

·          Loretta J. Ross: Don't call people out, call them in
https://www.ted.com/talks/loretta_j_ross_don_t_call_people_out_call_them_in

Detta var mycket intressanta klipp att lyssna på, samtidigt som det var svårt eftersom de innehöll komplicerad engelska. Som tur var fick jag hjälp, så jag kunde lösa uppgiften. Nedan följer de tips som jag tror kan hjälpa mig mest.

1.      Mina två första tips handlar om hur man bör tala när man håller en presentation. Jag har själv haft en del problem med detta, jag blir nervös och rösten åker upp i halsen, istället för att prata nerifrån magen. I det första klippet fokuserade Julian på detta. Han menade att en mörkare röst är en klar fördel. Vi är mer benägna att rösta på politiker med djupa röster, eftersom de inger pondus och förtroende. Julian hävdade att det inte är fel att ta små pauser i sin presentation och låta publiken vänta på fortsättningen – det kan skapa mer spänning. Detta tror jag kan hjälpa mig en hel del, att jag vågar ta pauser och andas, för att rösten inte ska bli forcerad.

2.      Mitt andra tips är också hämtat från det första klippet. I slutet av videon gjorde Julian en röstuppvärmning tillsammans med publiken. Det var några enkla övningar som han alltid går igenom innan han ställer sig på scen och föreläser. Detta ska jag göra innan jag håller min personliga presentation, både för att värma upp rösten och för att bli mer avslappnad och bekväm i situationen. Jag håller tummarna att det fungerar.

3.      I det andra klippet pratades det mycket om att hålla sig till saken och att kvalitén är viktig. Det är lätt att vilja säga för mycket, då är det bra att bli påmind om att det är mer värt att fokusera på det man faktiskt vill förmedla.

 På fredag ska vi samlas i våra handledningsgrupper, där vi ska få dela med oss av våra tre tips.

 

Den andra delen i uppgift 1 handlade om att fundera vidare kring våra personliga presentationer och svara på nedanstående frågor.

1.      Vad vill du förmedla med din presentation? Vad är ditt huvudbudskap?

Jag vill förmedla att digital tillgänglighet (och tillgänglighet över lag) är en form av bemötande. Det handlar om att alla människor ska känna sig välkomna på en webbplats, oavsett om man har ett funktionshinder eller ej. Om en affär har en trappa för att komma in så känner jag som rullstolsburen mig inte inkluderad – likadant är det om en webbplats inte fungerar med min skärmläsare. Jag känner mig lika dåligt bemött av bristande tillgänglighet som jag gör av en person som behandlar mig illa på grund av min funktionsnedsättning.

 

2.      Vilken känsla vill du ge åhörarna?

I min presentation vill jag blanda humor och allvar. Jag vill att publiken ska förstå vikten i det jag säger, samtidigt som jag vill att de ska lämna föreläsningen med en positiv känsla i kroppen. Jag vill visa att jag har självdistans och att det är okej att skämta om funktionshinder, så länge den drabbade är med på det. Vi är precis som alla andra, vi kan absolut ta illa upp om någon trampar oss på tårna, men man behöver inte vara rädd för att ta kontakt med oss.

 

3.      Du ska ta upp två händelser ur ditt liv i presentationen, vilka väljer du? Händelserna ska hjälpa till att nå fram till ditt budskap och din känsla.

Den första situationen jag vill ta upp inträffade på lågstadiet. Varje måndag skulle vi i klassen skriva om vår helg i ett skrivhäfte. Eftersom jag inte kan skriva för hand så fick jag göra det på datorn, därefter skrev vi ut det i tillräckligt stor teckenstorlek för att jag skulle kunna läsa det, vi klippte ut texten och klistrade in den i mitt häfte. Detta var den perfekta anpassningen för mig. Jag fick göra det på mitt sätt, samtidigt som jag inte stack ut mer än nödvändigt. Det var ett fint bemötande av mina lärare och de gjorde ingen stor sak av att jag behövde göra på ett lite annat sätt än mina jämnåriga. Tack vare mina hjälpmedel kunde jag genomföra uppgiften självständigt, vilket betydde mycket för mig, även om jag inte förstod det när jag var åtta år.

Min andra händelse inträffade lite senare, när jag var ungefär tolv år gammal. Då fick jag min första iPhone. Tidigare hade jag handskats med mobiler utan hjälpmedel och då kunde jag bara ringa från dem, skulle jag skicka sms fick jag be om hjälp. iPhone innehåller både förstoring och talsyntes, de är enkla att använda och lätta att slå på och av. En helt ny värld öppnade sig för mig och jag kände mig genast mer inkluderad i det digitala samhället.

 

Uppgift 2:

Veckans andra uppgift handlade om att fundera kring vilka källor vi vill använda i vår fördjupande uppgift. Som jag nämnt tidigare så vill jag fördjupa mig inom autism. Mina lärare från Furuboda har skickat en länk till en webbutbildning som jag vill gå. Förhoppningsvis ger den mig bra kunskap om diagnosen. För att få det mänskliga perspektivet har jag planerat att intervjua en eller flera personer som själva har autism. Jag hoppas kunna lära mig mycket och få en bred förståelse.

 

Jag önskar er alla ett fint avslut på veckan.

/Emelie

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Granskning via skärmläsare

  Syntolkning: bild på snödroppar.  Denna vecka var det Funka som höll i lektionerna och vi fick träffa Joakim Centervik. Han har en grav synnedsättning, har varit fast anställd på Funka sedan 2009 och arbetar som testare. Tidigare har han jobbat som musiklärare och som ombudsman på Synskadades Riksförbund Stockholm. Han har använt skärmläsare länge och ser det som ett ypperligt verktyg för att granska webbplatser.   Måndag Veckans första lektion började med att Joakim kort förklarade vad en skärmläsare är och hur den fungerar. Det är ett program som tolkar det som står på skärmen, i Joakims fall både via talsyntes och punktskrift. Jag själv använder också skärmläsare, men eftersom jag inte läser punktskrift så får jag endast informationen via tal. När man använder skärmläsare navigerar man på skärmen med hjälp av tangentbordet. Ofta fungerar skärmläsaren inte så bra med datormus och dessutom är det svårt att navigera med hjälp av den när man har nedsatt syn. Tangentbordsnavigeri

Uppsats: Autism och webbtillgänglighet

Autism och webbtillgänglighet   En uppsats av Emelie Pålsson  Syntolkning: Bild på ett par händer som skriver på en laptop. På skärmen syns ordet AUTISM i färgglada bokstäver mot en bakgrund av ett vitt pussel. 

Uppgift - Tillgänglighetsredogörelse

 Jag hoppas ni alla haft en skön påskhelg. Över lovet fick vi i kursen Användare som experter en uppgift som handlade om tillgänglighetsredogörelser  Syntolkning: Ett träd med vita blommor mot en klarblå himmel.  Varje webbplats inom den offentliga sektorn ska ha en tillgänglighetsredogörelse där de redogör för bristande tillgänglighet på sin webbplats. Det finns vissa fasta punkter som ska finnas med i redogörelsen: ·          Vem är avsändaren och vilken webbplats gäller det? Varför finns redogörelsen? För att det är ett krav i Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.  ·          En kortfattad beskrivning av tillgängligheten på webbplatsen. På de allra flesta webbplatser står det att de delvis uppfyller kraven. -  Beskrivning av brister, samt vilka användargrupper de påverkar.  ·          Ett sätt att kontakta webbplatsägaren. ·          En länk till DIGG (Sveriges tillsynsmyndighet). Dessa ska man kontakta om man inte är nöjd med återkopplingen från webbplats