Fortsätt till huvudinnehåll

Överskådlig granskning av hemsidor

 

Syntolkning: Närbild på röda julgranskulor. 

Juluppgiften från Funka är relativt omfattande och innehåller flera steg. Det första steget är att svara på några frågor om våra behov av webbtillgänglighet, därefter ska vi göra en överskådlig granskning av tre myndighetswebbplatser och till sist svara på frågan om webbplatserna tillgodoser våra behov, samt skriva en eventuell återkoppling.

 

Vad har du för behov av webbtillgänglighet?

Hemsidorna jag besöker behöver vara enkla att navigera på med hjälp av skärmläsare. Jag behöver alltså kunna ta del av all information via tangentbordet, eftersom man vid användande av skärmläsare inte tar hjälp av datormus. All information på webbplatserna måste gå att få uppläst för att jag ska kunna ta del av den.

Eftersom jag dessutom använder förstoring när jag besöker hemsidor, så behöver det vara hög kontrast, upplösning och tydligt typsnitt. För mig med synnedsättning är det lättare att läsa Calibri än Times New Roman. Skillnaden mellan dessa typsnitt är att Calibris bokstäver är lika breda överallt och innehåller inga extra linjer, vilket Times gör. Dessutom har Times olika tjocklek på de olika delarna av bokstäverna, vilket komplicerar läsningen för oss med nedsatt syn.

Exempel: 

Calibri 

Times New Roman 

För att det ska vara enkelt att läsa med förstoring bör all text på hemsidorna ha samma storlek (bortsett från rubriker), för att jag inte ska behöva öka och minska förstoringen beroende på vilket stycke jag läser. Jag behöver ha stora mellanrum mellan styckena, för att det ska bli lättare att hitta. Jag är också i behov av alternativa bildtexter och syntolkade videor.

 

Hur relaterar dessa behov till principerna i WCAG?

Den första principen inom WCAG 2.1 handlar om att innehållet på hemsidor ska vara möjligt att uppfatta, både genom syn och hörsel. Detta område innefattar alltså alternativa bildtexter och syntolkade videor, eller samma information i textformat bredvid. Informationen ska alltså gå att uppfatta på något sätt som är möjligt för användaren. Inom denna princip ingår det att användaren ska kunna förstora texten och det ska vara en tillräcklig kontrast mellan text och bakgrund. Hemsidorna ska också ha en bra läsordning, vilket innebär den ordning som innehållet på webbplatserna presenteras i. Detta är viktigt om man använder skärmläsare, eftersom man själv inte kan välja i vilken ordning man ska läsa innehållet. Skärmläsaren läser det i den angivna ordningen.

Det andra området handlar om att hemsidorna ska vara möjliga att hantera, och där ingår det att alla funktioner ska kunna nås via tangentbordet.

Principen ”Möjlig att förstå” innehåller en riktlinje som handlar om fokusmarkering – den ska vara konsekvent när man navigerar med tangentbord

Det fjärde och sista området handlar om att hemsidorna ska kunna tolkas av hjälpmedel, däribland skärmläsare.

Denna information fick jag via vår lektion onsdagen v. 49. Under lektionen nämndes inget om stycken, storlek eller typsnitt, därför gick jag in på webbriktlinjer.se för att få mer information om detta. Under riktlinjen ”Begripligt språk” finns några krav angående styckesindelning. Redaktörer ska låta de meningar som hör ihop stå i ett stycke, det brukar röra sig om 3 – 10 meningar. Styckena ska markeras med blanksteg. Användande av exempelvis bilder, mellanrubriker och andra grafiska medel rekommenderas för att få luftiga och lättöverskådliga hemsidor. Det står också att användande av typsnitt, färger m.m. ska vara konsekvent. Förkortningar ska skrivas ut, eftersom de kan vara svåra att tyda av talsyntes.

Under ”Design” kan man läsa om att text på bilder ska ha ett typsnitt som passar användaren. Under denna riktlinje finns också information om att hemsidornas text ska ha en stark kontrast mot bakgrunden. Det ska också vara tydliga kontraster gällande olika grafiska element. Ett läsvänligt typsnitt är viktigt på webbplatserna, samt anpassning av radavståndet. Text på knappar ska inte bara presenteras som bilder, utan som text, vilket underlättar när man använder skärmläsare. Fokusmarkörer ska vara tydliga. Det ska gå att öka avståndet mellan tecken, rader, stycken och ord.

För att svara på frågan – de flesta av mina behov täcks av kraven i WCAG, det enda behovet jag inte hittar bland kraven är mitt önskemål om samma textstorlek på alla delar av webbplatserna. Vissa av kraven kan tolkas på olika sätt, exempelvis användande av ett ”läsvänligt typsnitt”. Det kan betyda olika saker, både för användare och aktörer.

 

 

Nästa steg i uppgiften är att välja ut tre myndighetswebbplatser, Jag ville välja Försäkringskassan, men fick byta eftersom den inte fungerar i testverktyget WAVE som vi ska använda. Därför har jag valt Diskrimineringsombudsmannen, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Vi ska klicka runt på webbplatserna och göra en överskådlig granskning utifrån följande tips.  

  • Använd testverktyg som ger dig en snabb översikt, till exempel WAVE.  

    Jag tycker det är väldigt svårt att använda WAVE. Jag kan inte hantera den själv med hjälp av förstoring och skärmläsare. Min mamma som är fullt seende har fått hjälpa mig, men hon har också svårt att förstå programmet. Jag behöver en genomgång innan jag börjar arbeta med det, för att förstå hur det fungerar. Jag är ingen expert inom den moderna tekniken, och inte heller inom mina hjälpmedel. Därför behöver jag få en grundläggande instruktion i programmets uppbyggnad och olika funktioner. Det känns väldigt rörigt eftersom jag inte gjort något liknande tidigare. Vi har i alla fall lyckats komma in på webbplatserna via programmet och hitta de olika felen, men därefter förstår vi inte hur vi ska göra. .

    Diskrimineringsombudsmannen: Här hittar vi inga fel, ett kontrastfel, 13 varningar, 12 funktioner som inte fungerar, 41 strukturella element och 68 aria.  Vi lyckas hitta var på hemsidan problemen finns, men vi förstår inte vad de innebär. Jag vet inte vad aria betyder, och förklaringen finns bara på engelska. Det är inte okej. Alla har inte så bra engelskkunskaper och framför allt inte när det handlar om tekniska termer. Vi har även googlat på vad aria betyder, men hittar ingen information.


Arbetsförmedlingen: På Arbetsförmedlingen hittar vi två fel, tre kontrastfel, 3 varningar, 33 funktioner som inte fungerar, 37 strukturella element och 47 aria. Problemen uppstår när vi ska hitta felen och förstå vad de innebär, vi vet helt enkelt inte hur man gör.

Skatteverket: På Skatteverkets hemsida hittar vi två fel, inga kontrastfel, 27 varningar, 496 funktioner som inte fungerar, 520 strukturella element och 9 aria. På denna hemsida kommer vi ett steg längre. Vi kan se att många av de strukturella elementen beror på oordnade listor, samt inom vilka områden dessa finns. Vi kommer dock inte fram till själva problemet.

  • Tangentbordsnavigering. Tabba dig igenom webbplatsen. Kan du nå alla interaktiva objekt?

    Diskrimineringsombudsmannen: Jag har tabbat mig igenom startsidan och jag kan nå alla funktioner.

    Arbetsförmedlingen: Den här sidan ser också bra ut. Jag kan tabba mig igenom startsidan, logga in och tabba mig igenom min personliga sida.  

    Skatteverket: Skatteverkets startsida går bra att tabba igenom.

  • Zooma in gränssnittet. Skalar det fint eller försvinner/döljs information eller funktioner? Kan man ändra textstorlek utan att objekt och text överlappar varandra?

    Diskrimineringsombudsmannen: Jag kan öka textstorleken och bokstäverna överlappar inte varandra. Däremot är det ingen stor skillnad på textstorleken, så frågan är hur mycket det hjälper användarna. Det går att förstora gränssnittet, rubriker och annat anpassar sig utefter storleken. Inget försvinner eller döljs.

    Arbetsförmedlingen: Det går bra att förstora gränssnittet, sidan anpassar sig fint. Däremot hittar jag ingen funktion för att ändra textstorleken.

    Skatteverket: Även här går det bra att zooma in gränssnittet, men liksom på Arbetsförmedlingen hittar jag ingen funktion för att ändra textstorleken.

  • Kontrollera kontraster. Text, grafiska objekt, interaktiva objekt, Använd t.ex. Deque Color Contrast Analyzer.

    Tyvärr har jag samma problem med denna fråga som med frågan om WAVE. Jag har googlat på programmet, kommit in på det och loggat in med mitt Google-konto, men sedan kommer jag inte längre. På sidan står det vad man kan kontrollera med hjälp av programmet, men det står inte hur man gör och jag, med hjälp av min mamma, kan inte lista ut det.  Tyvärr kan jag inte svara på denna fråga, jag behöver få en genomgång av programmet först.

 

 

Efter granskningen ska vi svara på följande frågor

 

Möter webbplatserna dina behov? Varför/Varför inte?

Jag kan tyvärr inte svara på denna fråga, eftersom jag inte kunnat använda verktygen i de föregående frågorna. Jag har varit inne på programmen och försökt förstå hur de fungerar, men utan en genomgång går det inte.

 

Hur skulle du formulera återkoppling om eventuella brister vad gäller dina behov? Går det att referera till principerna i WCAG eller ligger behoven utanför lagens ramar?

Jag kan inte svara på den här frågan heller, av samma anledning som den förra. Däremot vet jag att jag kan referera till principerna i WCAG, eftersom jag i början av denna uppgift tog reda på att mina behov täcks av lagen.

 

Detta har varit en väldigt svår uppgift att genomföra, och jag önskar att vi fått mer kött på benen innan vi började med den. Jag som gravt synskadad tycker det är svårt att arbeta med nya program, jag behöver ha någon som förklarar för mig hur det fungerar, innan jag kan hantera det på egen hand. Jag hoppas vi kommer få mer kunskap om dessa testverktyg under den kommande terminen, så att jag får lära mig att granska hemsidor på ett bra sätt.

 

Jag önskar er alla en fortsatt trevlig helg 😊

/Emelie

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Granskning via skärmläsare

  Syntolkning: bild på snödroppar.  Denna vecka var det Funka som höll i lektionerna och vi fick träffa Joakim Centervik. Han har en grav synnedsättning, har varit fast anställd på Funka sedan 2009 och arbetar som testare. Tidigare har han jobbat som musiklärare och som ombudsman på Synskadades Riksförbund Stockholm. Han har använt skärmläsare länge och ser det som ett ypperligt verktyg för att granska webbplatser.   Måndag Veckans första lektion började med att Joakim kort förklarade vad en skärmläsare är och hur den fungerar. Det är ett program som tolkar det som står på skärmen, i Joakims fall både via talsyntes och punktskrift. Jag själv använder också skärmläsare, men eftersom jag inte läser punktskrift så får jag endast informationen via tal. När man använder skärmläsare navigerar man på skärmen med hjälp av tangentbordet. Ofta fungerar skärmläsaren inte så bra med datormus och dessutom är det svårt att navigera med hjälp av den när man har nedsatt syn. Tangentbordsnavigeri

Uppsats: Autism och webbtillgänglighet

Autism och webbtillgänglighet   En uppsats av Emelie Pålsson  Syntolkning: Bild på ett par händer som skriver på en laptop. På skärmen syns ordet AUTISM i färgglada bokstäver mot en bakgrund av ett vitt pussel. 

Uppgift - Tillgänglighetsredogörelse

 Jag hoppas ni alla haft en skön påskhelg. Över lovet fick vi i kursen Användare som experter en uppgift som handlade om tillgänglighetsredogörelser  Syntolkning: Ett träd med vita blommor mot en klarblå himmel.  Varje webbplats inom den offentliga sektorn ska ha en tillgänglighetsredogörelse där de redogör för bristande tillgänglighet på sin webbplats. Det finns vissa fasta punkter som ska finnas med i redogörelsen: ·          Vem är avsändaren och vilken webbplats gäller det? Varför finns redogörelsen? För att det är ett krav i Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.  ·          En kortfattad beskrivning av tillgängligheten på webbplatsen. På de allra flesta webbplatser står det att de delvis uppfyller kraven. -  Beskrivning av brister, samt vilka användargrupper de påverkar.  ·          Ett sätt att kontakta webbplatsägaren. ·          En länk till DIGG (Sveriges tillsynsmyndighet). Dessa ska man kontakta om man inte är nöjd med återkopplingen från webbplats