Introduktion av vårterminen

 

Syntolkning: En svan som simmar bland vågorna. Solen lyser på svanen och vattnet är blått. 

Nu har vårterminen officiellt dragit igång. Under vecka 3 fick vi information om vad som kommer hända under våren och vilka uppgifter vi ska arbeta med. Under fredagen hade vi lektion med Funka, där vi gick igenom juluppgiften som handlade om att granska hemsidor.

 

Måndag

Under måndagen hade vi lektion med både Helena och Josef från Furuboda folkhögskola, tillsammans gick vi igenom terminen och vi fick ställa våra frågor.

Lektionen började med en incheckning för att höra hur alla mådde. Vi fick också svara på frågan om vi föredrar att planera en ledig dag, eller ta dagen som den kommer. Många föredrog att vara spontana, medan andra hade svårt för det och vill planera alla sina dagar, gärna långt i förväg. För min egen del beror det på situation, om jag haft mycket i skolan vill jag ha något roligt inplanerat den lediga dagen. Om jag däremot haft fullt upp med aktiviteter, läger, resor och så vidare, så kan jag uppskatta en helt blank dag, för att kunna känna efter vad jag vill göra just för stunden. Vi har alla olika intressen på vår lediga tid, vissa föredrar att träna, träffa vänner eller vara ute i naturen, medan andra uppskattar att sitta ner, ta det lugnt och dricka en kopp kaffe.

Efter incheckningen tittade vi på kursplanen. Den är lik den förra terminen, men kommer vara mer fördjupande. Exempelvis ska vi arbeta vidare med granskning av webbplatser tillsammans med Funka. Upplägget kommer vara ungefär det samma som tidigare med föreläsning på måndagarna, övningar på onsdagarna och gruppsamtal på fredagarna.

Denna termin kommer vi ha praktik vecka 19 – 20 och det är Funka som ansvarar för den. Kursen samarbetar med flera kommuner och regioner i Sverige, vi kommer ha digital praktik hos dem där vi får granska deras gränssnitt. Den digitala praktiken beror dels på pandemin, men också på att vi deltagare inte bor i närheten av de kommuner/regioner vi ska granska. Funka kommer finnas till hands under praktiken, de ska handleda oss och se till att våra behov blir tillgodosedda.

Våra bloggar kommer bli friare under våren. Under hösten har vi fått uppgifter nästan varje vecka, som publicerats så alla kunnat ta del av dem. Med tiden har det framkommit att vi i klassen varit olika intresserade av bloggandet. Därför kommer vi framöver få förslag på inlägg vi kan skriva, men vi får utforma bloggarna på vårt eget sätt.

Under våren har vi två större uppgifter att arbeta med.

·         I den första uppgiften ska vi göra en presentation om oss själva. Vi ska berätta vilka vi är, förklara vårt intresse för digital tillgänglighet och varför vi vill axla rollen som användarexpert. Tanken är att detta ska hållas som en muntlig föreläsning v. 9, men presentationsformen kommer anpassas utifrån våra egna förutsättningar. I första hand ska presentationen i någon form framföras för våra kamrater, men om intresset finns kan vi föreläsa för fler klasser på Furuboda folkhögskola. Dessa presentationer är efterfrågade av de kommuner och regioner som vi ska praktisera hos. Syftet är att föreläsningarna ska ge det mänskliga perspektivet och en bild av vad webbtillgänglighet betyder för oss.

·         Den andra uppgiften handlar om att vi ska fördjupa oss i ett ämne som rör rollen som användarexpert. Det kan vara ett ämne som vi är insatta i där vi vill specialisera vår kunskap, eller ett helt annat ämne vi vill få kännedom om. Vi fick några förslag under lektionen, bland annat att läsa på om något funktionshinder man inte lever med, specialisera sig inom något hjälpmedel eller lära sig om opinionsbildning. Detta ska presenteras för klassen vecka 17, då ska vi dela med oss av vår nya lärdom.

Under lektionen pratade vi om att det var Sweden Innovation Days i veckan, där Sverige berättade om olika innovationer för global hållbarhet. Olika aktörer var på plats, bland annat Vinnova (Verket för innovationssystem) som finansierar kursen Användare som experter. Våra lärare Helena, Emil och Sara var där och Emil höll ett föredrag om vår utbildning. Här finner ni en länk till föredraget: Innovation that includes everyone! The example of "Users as Experts" - YouTube

 

Onsdag

Denna lektion började som vanligt med en incheckning, denna gång fick vi svara på frågan om vi är vana vid att presentera oss själva inför en grupp. Erfarenheterna var varierade, vissa hade gjort det mycket, både inom föreningslivet, skolan och arbetet, medan det visade sig vara nytt för andra. En kamrat pratade om skillnaden mellan att föreläsa för döva respektive dövblinda. För de döva kan man använda visuella medel, men när det gäller dövblinda får man tänka ett steg längre. En kamrat hade gjort en teater om sin funktionsnedsättning, för att förklara för barn på ett enklare sätt. En annan kamrat berättade att han tycker om att presentera sig själv och sitt funktionshinder, det skapar en större förståelse och öppnar upp för samtal. För min egen del har jag presenterat mig själv i skrift, men inte så mycket i tal.

Efter incheckningen delades vi in i grupper med 2 -3 deltagare i varje grupp. Vi fick ett gäng frågor vi skulle besvara, Frågorna handlade om hur vi skulle tänka för att göra vårterminens två uppgifter så bra som möjligt. Jag och min samtalskamrat svarade som följande.

 

1.      Hur gör man en bra presentation?

Vi anser att man bör presentera sig själv kortfattat, för att det inte ska bli för utdraget. Vi vill också få en smidig övergång mellan vår personlighet och vårt intresse för den digitala tillgängligheten.

Det är viktigt att vara väl förberedd, liksom alltid när man håller föredrag. Man behöver tänka på att inte staka sig, inte upprepa ord, prata långsamt och ha ett inbjudande uttryck. Man bör inte göra det för svårt för sig själv, försök inte berätta så mycket som möjligt, utan fokusera på det viktiga. Gör man det för svårt blir man lättare nervös och känner sig obekväm i situationen.

Det är alltid bra att börja en presentation med något som väcker åhörarnas intresse. I det här fallet kan det vara en rolig historia som rör ämnet tillgänglighet. Därefter kan man gå vidare och berätta det mest grundläggande, vad man har för funktionshinder, hur man fått dem och vad de får för konsekvenser i vardagen.

Jag och min klasskamrat hade mycket tankar om vilket budskap vi vill förmedla med våra presentationer. Hon vill informera om sin CP-skada, hon upplever att många tror de vet hur det fungerar bara för att de har läst om det. Vissa saker fungerar i teorin, men inte i praktiken. Situationen är inte densamma för två personer med samma funktionsnedsättning. Vi vill berätta vår historia och förklara att vi som funktionshindrade inte är gjorda av glas – varken fysiskt eller psykiskt. Vi är precis som alla andra men vi fungerar på ett lite annat sätt och har fått uppleva mycket tack vare det. . Vårt mål med presentationerna är att visa det personliga perspektivet av webbtillgänglighet.

2.      Vad är en bra fördjupning?

Det kan vara svårt att veta vad man vill fördjupa sig i, eftersom det finns så mycket att välja på. Jag tror trots allt att jag har bestämt mig – jag vill fördjupa mig inom autism. Jag har flera personer i min omgivning som lever med den diagnosen, men jag har själv väldigt dålig kunskap om vad det innebär. Min kamrat funderar på att fördjupa sig inom NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Hon tycker det verkar spännande och har flera vänner som lever med det.

Ett ämne som jag hoppas tas upp av någon i klassen är döva och dövblindas perspektiv, något jag själv har lite vetskap om, men som jag gärna vill lära mig mer om. Jag hoppas också få veta mer om olika hjälpmedel för den digitala tekniken.

Inför fördjupningen kan det vara svårt att hitta bra och relevant information. Jag vill hämta ny kunskap från trovärdiga källor, så jag vet att jag kan lita på det som står. Sannolikheten är stor att informationen jag hittar om autism är skriven av personer som inte själva lever med diagnosen. Jag vill fördjupa mig i det verkliga perspektivet, mitt mål är inte att citera
experter. ”Läkarnas röst behöver man inte upprepa”, som min kamrat sa under vårt samtal. Det kan också vara svårt att veta hur mycket detaljer man ska ta upp. Detta ska vara en fördjupande uppgift, men man vill samtidigt inte bli långrandig.

 

Efter gruppsamtalen samlades vi åter i helklass för att berätta för varandra vad vi hade pratat om i grupperna. Nedan finner ni några av tankarna som resterande klasskamrater delade med sig av.

Inför presentationen:

Det är viktigt att ha bra kunskap samt trovärdiga källor. Det är också av stor vikt att vara väl förberedd, tänka igenom sitt upplägg och skriva stödord. Liknelser är intressanta att ta upp, det är bra att skriva ner dem så man inte glömmer. Anpassa presentationen för målgruppen och var förberedd på eventuella frågor som kan ställas. Om det finns tolkar på plats är det bra att lämna material till dem i förväg, så de vet ungefär vad som kommer hända. Det är också bra att presentera tolkarna för publiken, så alla vet vad de har för profession.

Inför fördjupningen:

Det kan vara svårt att anpassa en fördjupning så att både en helhetstänkande och en detaljtänkande person blir nöjd. Vi hoppas att vitt skilda ämnen tas upp inom klassen, så vi får en så bred kunskap som möjligt. Det kan vara svårt att hitta relevanta källor. Om man väljer att göra en undersökning är det fördelaktigt att fråga så många personer som möjligt, för att få en bättre bild.

 

Fredag

Denna lektion hölls av Emil från Funka, den började med en kort incheckning och därefter låg resten av vårt fokus på juluppgiften som handlade om att granska webbplatser.

Vissa hade klarat uppgiften bra medan andra (bland annat jag själv) tyckte den var extremt svår att genomföra. Vi var överens om att det var svårt att förstå de tekniska termerna på engelska och att det hade varit bra att ha en ordlista till hands. Många av oss hade problem med programmet för att granska kontraster, för flera av mina kamrater hade programmet bett om kontouppgifter och efter en provperiod skulle det bli väldigt dyrt. Emil berättade för oss att länken han skickat till oss skulle leda till ett gratisprogram, så det hade blivit fel någonstans på vägen.

En av mina kamrater hade tidigare erfarenheter av programmet WAVE, så för honom var det inga problem att använda det. Återigen konstaterade vi vikten av att granska hemsidor tillsammans, eftersom vi som är ett sinne kort inte har alla perspektiv, men å andra sidan kompletterar varandra väldigt bra.

Vi diskuterade SPSMs webbplats (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) och konstaterade att den borde vara mer tillgänglig än vad den är, eftersom den riktar sig till personer med olika funktionshinder. Exempelvis är deras tillgänglighetsredogörelse över ett år gammal, vilket tyder på att de inte prioriterar tillgängligheten. Under lektionen pratade vi också om ett problem som jag hade uppmärksammat i min uppgift, nämligen att samma teckenstorlek på alla stycken inte täcks av lagen, vilket medför svårigheter när man använder förstoringsprogram.

Vi samtalade om inloggning på 1177 Vårdguiden via dator. För att logga in behöver man scanna en QR-kod som finns på datorskärmen med hjälp av mobilen. Detta är väldigt svårt för en som är blind/gravt synskadad och inte kan se QR-koden. Eftersom hemsidan handlar om sjukvård borde den vara bättre anpassad för olika funktionsnedsättningar.

 

Andra halvan av lektionen ägnade vi åt att gemensamt titta på hur programmet WAVE fungerar. Vi provade granska Försäkringskassans webbplats och Emil förklarade hur det gick till. Jag fick svar på varför jag inte kunde granska den webbplatsen. Tydligen har de flera olika adresser, jag använde försakringskassan.se och då gick det inte, men fk.se fungerade.

 

/Emelie