Fortsätt till huvudinnehåll

Första veckan på vårterminen

 

Syntolkning: En bukett rosa tulpaner som står på en ljusgrön duk. 

Nu har vårterminen i kursen Användare som experter dragit igång, och den första veckan ägnades åt att ha fördjupade diskussioner om våra olikheter, styrkor och utmaningar, samt att prata om personlighetstester.

 

Måndag

Veckan började med en kort lektion där vi gick igenom våra juluppgifter. Vi hade löst dem på lite olika sätt, vissa hade tyckt de var enkla och andra mer komplicerade. Vi tog upp problem vi stött på längst vägen och längre fram ska vi försöka lösa dem gemensamt. Under lektionen fick vi också en enklare uppgift, nämligen att gå in på våra klasskamraters bloggar och se vad de hade skrivit över jullovet. Om ni vill läsa mina kamraters bloggar så kommer en lista här nedan:

https://ak123hej.blogspot.com/

https://tillganglighetifokus.blogspot.com

https://rivhindren.blogspot.com/

https://tillgangliggora.blogspot.com/

https://oscarexpert.blogspot.com

https://aseloes.blogspot.com

https://furubodajessica.blogspot.com/

https://accessibilitylearning.blogspot.com/

 

 

 

Onsdag

Onsdagens lektion började med en incheckning där vi fick svara på vilka egenskaper vi uppskattar mest hos andra människor. Många positiva och tänkvärda egenskaper togs upp, såsom social kompetens, emotionell kompetens, filterlöshet, empati, lyhördhet och vänlighet. Vi uppskattar också personer med en stark självkänsla, avsaknad av fördomar och positiv attityd. Vi vill gärna att personer visar ett genuint intresse för saker och accepterar att vi alla är olika.

 

Vi har vissa likheter, men i grunden är alla människor olika. Hur gör vi för att hantera våra olikheter? Hur kan de bli en styrka?

Vissa människor fokuserar på detaljer, medan andra har lättare att ta in helheten. På så sätt kompletterar olikheterna varandra. Vissa är målinriktade och andra visionärer. Dessa stärker också varandra och tillsammans tar man sig framåt.

Vi har alla olika sätt, mål och egenskaper. Olikheterna vävs samman och för oss framåt. Ofta är det viktigt att kunna hitta en gemensam nämnare. I en grupp kan man ha olika vägar för att nå samma mål. Då är det bra att dela upp arbetet, på så sätt minimeras risken för konflikter och alla får göra på det sätt de känner sig bekväma med. Det viktigaste är att alla gör det de ska – inte hur de gör det. Alla behöver ha viljan att lyckas, då blir samarbetet bättre. För ett grupparbete är det bra med en mall, så arbetet inte spretar åt olika håll.

Vi har olika grundläggande åsikter. De ska vi inte ändra på, vi behöver istället lära oss att acceptera och respektera varandra. Det är grunden för ett demokratiskt samhälle. Tyvärr kan alla inte få som de vill hela tiden och då får någon åsikt ge vika.

Vi måste lyssna på varandra för att inte få osämja i gruppen. Det handlar om att respektera sina medmänniskor.

Att vi är olika är inte alltid ett problem. Det är viktigt att kunna se andra människors perspektiv, vilket vi får göra i den här kursen. Alla behöver inte ha kunskap inom alla områden – att kunna utbyta kunskap och erfarenhet är en fin egenskap. Ofta är det lättare att relatera till verkliga upplevelser och vi i klassen har alla olika erfarenheter, både av webbtillgänglighet, men även av livet i stort.

En grupp behöver en ledare, flera personer kan inte axla den rollen. Vissa människor är naturliga ledare och tar den rollen undermedvetet. Gruppen väljer att acceptera den informella ledaren, eller att inte göra det. Det finns risker med att ha en ledare, om syftet med att vara högst upp i hierarkin blir att få makt, istället för att göra det bästa för gruppen. Det finns också en risk att övriga gruppmedlemmar inte kommer till tals, eller att deras åsikter inte tas på allvar.

Det behövs en person som kan ta snabba beslut vid behov och som kan organisera arbetet i en grupp. Ett annat alternativ är konsensus. Det är bra när det fungerar, men det finns en risk att man fastnar.

Vissa ledarpositioner kan man inte påverka, exempelvis lärarrollen. Går man i skolan accepterar man den strukturen och därmed också läraren som ens ledare.

 

Det finns många teorier som försöker förklara på vilket sätt människor fungerar, men ofta handlar det helt enkelt om att vi är lite bättre på vissa saker, medan vi har lite svårare för andra. Om man är bra på att vara spontan så har man ofta svårare att planera och vise versa. Vår lärare Josef berättade att han personligen har svårt för personlighetsteorier.

Personlighetsteorier kan ge bra svar på hur vi fungerar olika, även om det är svårt att kategorisera människor på ett sådant sätt.

 

Myer Briggs Type Indicator

Det är ett av världens mest kända personlighetstest, som togs fram på 1940-talet av de två amerikanska psykologerna Isabel Briggs Myers och Katharine Cook Briggs. Testet grundar sig i psykiatern Carl Gustaf Jungs teorier om olika psykologiska typer. Det syftar på hur människor agerar i olika situationer.

Testet kan användas för personlig utveckling, men också för att få reda på hur människors olikheter kan stärka varandra på en arbetsplats. Man tar reda på vad olika individer har för styrkor, för att kunna ta till vara på dessa på ett bättre sätt. Genom att få kunskap om de olika personlighetstyperna kan man få en bättre förståelse, kommunikation och minimera risken för konflikter. Testet ger ledare bra kunskap om hur de bör bemöta olika personligheter i en grupp. Trots dessa fördelar bör testet inte användas i samband med rekrytering, eftersom det inte kan avgöra arbetsprestation.

Testet är uppbyggt kring fyra olika dimensioner. Inom varje dimension finns två motsatta svarsalternativ som kallas preferenser. Testet tar fram fyra olika preferenser per person, vilka bildar en bokstavskombination som beskriver personlighetstypen. De olika personlighetstyperna fungerar bättre eller sämre tillsammans. Två personer som delar fyra preferenser tenderar att komma bättre överens än två personer som bara delar en preferens.

De fyra dimensionerna följer här nedan.

Extraversion (E) och Introversion (I) handlar om varifrån vi hämtar energi. En extrovert person får energi av att umgås med andra, hen tycker om sociala sammanhang och att bolla idéer med andra. Personens uppmärksamhet är främst riktad mot den yttre världen.

En introvert person är raka motsatsen, tankar energi genom att vara med sig själv och har sitt främsta fokus på sin egen inre värld. Personen blir lätt trött av sociala sammanhang och behöver ofta bearbeta sina tankar.

Denna dimension handlar inte om personens sociala kompetens, men däremot dess förmåga att kommunicera. Detta är en grundläggande skillnad i personlighet. .

Två andra motpoler är sinnesförnimmelse (S) och intuition (N). Dimensionen handlar om hur vi tar in information, samt vilken information vi väljer att lita på.

S innebär att all information tas in via våra fem sinnen. Personen vill ha konkret information och har ett konsekvenstänk.

N syftar på att en person ser möjligheter och föredrar information som är teoretisk och förändringsbar. Personen kan se samma sak från flera olika vinklar.

Tanke (T) och känsla (F) handlar om hur vi tar beslut.

T är ett logiskt tänkande, personen reflekterar över hur saker och ting fungerar och funderar över både för- och nackdelar.

F står för ett subjektivt beslutsfattande, Personen vill att beslutet som fattas ska överensstämma med hens personliga värderingar.

Bedömning (J) och perception (P) handlar om hur vi hanterar den yttre världen och hur vi lever våra liv i samhället.

J står för att en person hanterar världen genom att organisera, strukturera och planera.

P betyder att personen är spontan och flexibel och hanterar världen med perception.

Det finns 16 olika bokstavskombinationer som utgör de olika personlighetstyperna enligt denna teori. Var och en av dem har styrkor och svagheter, och beter sig på olika sätt. En persons preferenser kan ändras beroende på situation, men man föredrar aldrig två motpoler samtidigt.

Källa: https://myersbriggs.se/

 

Vi i klassen diskuterade dessa olika dimensioner, samt vilken påverkan olika funktionshinder har på dem. Det är inte ovanligt att man blir mer introvert när man har en funktionsnedsättning, eftersom sociala sammanhang kräver mycket energi om man exempelvis har en synnedsättning. Om man har nedsatt hörsel har man svårare att kommunicera med hörande personer, vilket får samma konsekvens.

 

Fredag

Fredagen började med en incheckning, där vi fick svara på frågan om vad vi gör för att få energi. Olika tankar kom upp, flera av mina kamrater brukar titta på serier, sport eller lyssna på musik. En kamrat väljer musik utifrån vilken stämning han vill komma i. Andra får energi av spännande möten och intressanta samtal. Vi diskuterade om kaffe är en bra energikälla, men kom fram till att vi föredrar att ladda batterierna på andra sätt. För min egen del är sömn och mat det absolut viktigaste. Så fort jag sover dåligt eller äter för lite så märks det, min personlighet försvinner och jag blir trött, ledsen och tappar koncentrationsförmågan.

Lektionen fortsatte traditionsenligt med gruppsamtal, vi blev indelade i två grupper med 3–4 deltagare i varje och tillsammans skulle vi diskutera våra styrkor och utmaningar, hur vi kan stötta varandra i rollen som användarexpert, vad vi tycker om personlighetstest och hur det känns för oss att prata om personlighet.

I min grupp hade vi alla väldigt olika styrkor och utmaningar, vilket ledde till ett givande samtal. Vissa av oss använder hjälpmedel, men är mindre insatta i tekniken. Andra är teknikintresserade, men har inte så mycket kunskap om exempelvis skärmläsare. På så sätt kan vi vara till stor hjälp för varandra. Vi diskuterade vikten av att arbeta i grupp, så att vi kan stötta varandra inom våra olika områden. Det kommer ge oss en djupare förståelse. Vi är alla experter inom våra egna funktionshinder, därför har vi mycket att lära av varandra. Jag själv har ytterst lite kunskap om NPF-diagnoser och kognitiva funktionshinder. Detta ser jag som en utmaning och jag vill lära mig om det, för att kunna förstå så många som möjligt. Det är viktigt att vi kan lyssna, vara konstruktiva och ge värdefull feedback. Vi har alla olika förutsättningar – därför är tid och förståelse väldigt viktigt.

Som användarexperter har vi kunskap inom olika områden. Jag anser att en av mina styrkor är att jag både tar hjälp av förstoring och skärmläsare vid användande av webbplatser, och jag kan därför jämföra de olika sätten att ta del av informationen. Min tekniska kunskap är knapphändig, men flera av mina kurskamrater har en stor kunskap inom detta, bland annat skillnader och likheter mellan olika operativsystem.

När det gäller personlighetstest hade vi i gruppen olika erfarenheter, vissa var väl bekanta med det, medan det var relativt nytt för andra. Det vi dock hade gemensamt var att vi tycker det är intressant och spännande. Man kan få reda på mycket om sig själv, vilka styrkor och svagheter man har. Det inbjuder till reflektion om hur man är som person. Vi tycker samtidigt att det känns för generellt, vi tycker inte om att kategorisera människor och placera dem i fack.  Jag tycker det är spännande att diskutera personlighet, det är inte så ofta man gör det såsom här i kursen. Man får tillfälle att reflektera över olika ämnen, vilket jag tycker är värdefullt.

 

Det har varit skönt med en lugn första vecka på vårterminen. Imorgon kör vi igång på riktigt och det ska bli spännande att se vad vi ska ta oss an. Jag önskar er alla en fin avslutning på helgen.

 

/Emelie

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Granskning via skärmläsare

  Syntolkning: bild på snödroppar.  Denna vecka var det Funka som höll i lektionerna och vi fick träffa Joakim Centervik. Han har en grav synnedsättning, har varit fast anställd på Funka sedan 2009 och arbetar som testare. Tidigare har han jobbat som musiklärare och som ombudsman på Synskadades Riksförbund Stockholm. Han har använt skärmläsare länge och ser det som ett ypperligt verktyg för att granska webbplatser.   Måndag Veckans första lektion började med att Joakim kort förklarade vad en skärmläsare är och hur den fungerar. Det är ett program som tolkar det som står på skärmen, i Joakims fall både via talsyntes och punktskrift. Jag själv använder också skärmläsare, men eftersom jag inte läser punktskrift så får jag endast informationen via tal. När man använder skärmläsare navigerar man på skärmen med hjälp av tangentbordet. Ofta fungerar skärmläsaren inte så bra med datormus och dessutom är det svårt att navigera med hjälp av den när man har nedsatt syn. Tangentbordsnavigeri

Uppsats: Autism och webbtillgänglighet

Autism och webbtillgänglighet   En uppsats av Emelie Pålsson  Syntolkning: Bild på ett par händer som skriver på en laptop. På skärmen syns ordet AUTISM i färgglada bokstäver mot en bakgrund av ett vitt pussel. 

Uppgift - Tillgänglighetsredogörelse

 Jag hoppas ni alla haft en skön påskhelg. Över lovet fick vi i kursen Användare som experter en uppgift som handlade om tillgänglighetsredogörelser  Syntolkning: Ett träd med vita blommor mot en klarblå himmel.  Varje webbplats inom den offentliga sektorn ska ha en tillgänglighetsredogörelse där de redogör för bristande tillgänglighet på sin webbplats. Det finns vissa fasta punkter som ska finnas med i redogörelsen: ·          Vem är avsändaren och vilken webbplats gäller det? Varför finns redogörelsen? För att det är ett krav i Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service.  ·          En kortfattad beskrivning av tillgängligheten på webbplatsen. På de allra flesta webbplatser står det att de delvis uppfyller kraven. -  Beskrivning av brister, samt vilka användargrupper de påverkar.  ·          Ett sätt att kontakta webbplatsägaren. ·          En länk till DIGG (Sveriges tillsynsmyndighet). Dessa ska man kontakta om man inte är nöjd med återkopplingen från webbplats