Fortsätt till huvudinnehåll

Krav & behov

 

Syntolkning: en stor julgran full med små lampor. I bakgrunden syns stadsmiljö och en svart himmel. 

Under onsdagens lektion hade vi föreläsning med Emil från Funka. Det var mest repetition på det viktigaste vi gått igenom under terminen, men även lite fördjupning.

 

Riktlinjer för webbtillgänglighet

I Sverige har vi DOS-lagen, vilket är Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Lagen genomför det europeiska webbtillgänglighetsdirektivet, vilket kan beskrivas som en instruktion för webbtillgänglighet. Varken DOS-lagen eller webbtillgänglighetsdirektivet innehåller några faktiska krav. Direktivet pekar mot en europeisk standard vid namn EN 301 549, som innehåller tekniska krav på tillgänglighet. Denna standard hänvisar sedan vidare till en internationell standard vid namn WCAG 2.1, Web Content Accessibility Guidelines, vilket är den mest kända standarden inom webbtillgänglighet. Det är viktigt att WCAG 2.1 och EN-standarden är harmoniserade, så de inte säger emot varandra.

 

DIGG – Sveriges tillsynsmyndighet

I samband med den svenska DOS-lagen kom också en förordning, vilken menar att DIGG ska vara Sveriges tillsynsmyndighet. De ska alltså utöva tillsyn och se till att lagen följs. DIGG är också de som skriver föreskrifter, det vill säga tolkning och fördjupning av lagen. Föreskrifterna hänvisar tillbaka till EN 301 549.

 

Mer om WCAG 2.1

WCAG 2.1 är en internationell standard som organisationen W3C, World Wide Web Consortium,  står bakom. Det är en underorganisation till FN. Sedan 2018 utgår vi från version 2.1 av WCAG. Standarden ska vara teknikoberoende och utgå från användaren. Exempelvis finns det krav på hög kontrast, det behöver man ingen speciell teknik för att ordna. Målet är att kraven ska kunna leva vidare under lång tid. Alla som omfattas av lagen ska kunna påverka den och därför har W3C samarbeten med funktionshinderorganisationer i olika länder. De vill att standarden ska spegla verkliga behov. För att något ska ändras i standarden krävs konsensus, vilket innebär att alla måste vara överens. Därför tar det lång tid att genomföra förändringar i standarden.

 

Områden inom WCAG 2.1

WCAG 2.1 innehåller 13 riktlinjer inom fyra olika områden.

·         Möjlig att uppfatta – Man ska både kunna se och höra innehållet. Man ska kunna förstora texten och det ska finnas en logisk läsordning. Alla användare ska ha tillgång till rörlig media, vilket innefattar syntolkning och textning. Texten kan antingen finnas på videon eller som en separat text bredvid.

·         Hanterbar – Man ska kunna använda alla funktioner på webbplatsen via tangentbordet, för att kunna ta sig fram utan en datormus. Många webbplatser har brister inom detta. Man ska kunna ändra tidsgränser, om man behöver skriva in uppgifter under en viss tid. Det finns inget krav gällande röststyrning i dagsläget, men frågan är aktuell.

·         Begriplig – Man ska kunna förstå innehållet på hemsidan och det ska ha en logisk ordning. Det finns inget krav på bildstöd, men däremot tydlighet. Felmeddelanden ska vara tydliga, det ska vara läsbar text för en skärmläsare, inte bara en bild. Hemsidan ska ha en konsekvent struktur, så att användaren kan förutse hur den är uppbyggd. Det ska inte ske oväntade förändringar vid fokusmarkering. Detta används om man navigerar med tangentbord i stället för datormus. Då hjälper fokusmarkeringen användaren att se var på skärmen hen befinner sig.

·         Robust – Webbplatsen ska vara pålitlig och kunna tolkas av hjälpmedel. Det ska finnas feltolerans, vilket innebär att man ska kunna klicka fel utan att det händer något radikalt – man ska alltid kunna klicka sig tillbaka.

 

Nivåer inom WCAG 2.1

Det finns tre olika nivåer av WCAG 2.1, A, A.A och A.A.A. Nivå A är den mest grundläggande, men det som krävs av lagen är A.A. För att uppnå denna nivå måste man klara alla kriterier i Nivå A, samt alla de som ingår i A.A. För nivå A.A.A gäller samma princip, alla kriterier för nivå A, A.A och A.A.A ska vara uppfyllda. Att uppnå A.A.A är svårt, Funka gjorde det under en kort period. Det kanske blir enklare att uppnå denna nivå när tekniken kommit längre. Simplare webbplatser, som exempelvis bara innehåller text har lättare att nå den högsta nivån. WCAG 2.1 innefattar inte alla användares behov, bland annat finns det brister gällande kognitiva funktionsnedsättningar. Standarden är bara minimikrav för webbtillgänglighet. Målet med En-standarden och WCAG 2.1 är likvärdighet, inte att lösa alla problem för alla.

 

EN 301 549

EN 301 549 användes från början vid offentlig upphandling. Det innebär att en aktör måste offentliggöra att de ska köpa en produkt eller tjänst, samt varför. Standarden togs fram för att ställa krav på tillgänglighet vid dessa upphandlingar. På svenska kallas standarden Tillgänglighetskrav för IKT-produkter och IKT-tjänster. (IKT=Informations- och kommunikationsteknik). Standarden har vidareutvecklats med tiden och nu har den ett mer generellt syfte. Idag används version 3.2.1 av standarden, men den uppdateras löpande.

 

Snart kommer en ny europeisk tillgänglighetslag träda i kraft. Lagen innefattar privata aktörer, bland annat banker.

 

/Emelie

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Behov

  Denna vecka har vi lektioner med Josef från Furuboda folkhögskola och temat är behov.     Måndag Måndagens lektion började med ett samtal kring vilka behov vi har, samt om vi själva har kunskap om det, och som vanligt kom många intressanta reflektioner upp till ytan. Man vet vilka behov man har för stunden, men de förändras hela tiden. Vi föds som ett tomt papper och lär oss med tiden, men längtan efter kärlek finns där från första början. Fokus ändras under åren, när man är ung är ens egna behov värderad högst, men när man får barn sätter man deras önskemål i det första rummet. Kärlek i dess olika former är vår största förnödenhet. Det kan vara kärlek till vänner, en partner eller ett husdjur. Alla andra behov utgår från kärleken, värme och närhet ska aldrig underskattas. Många människor behöver sociala kontakter för att må bra. Vi har ett stort behov av att tillhöra en grupp och känna gemenskap – ensam överlever inte. Flera länder har inte samma fina stödsys...

Lagen i praktiken

Den här veckan har vi fördjupat oss mer i olika lagar och direktiv som rör webbtillgänglighet. Vi har bland annat fått veta mer om vad DOS-lagen kräver, samt hur vi ser till att den efterföljs.   Det finns fyra krav inom DOS-lagen och dessa förkortas POUR . Perceivable: Hemsidan ska vara möjlig att uppfatta, man ska kunna ta del av allt innehåll oavsett om man har en synnedsättning eller hörselnedsättning. Exempel på tillämpningar är bildtexter till bilder och textade filmer. Operable: Hemsidan ska vara möjlig att hantera. Man ska kunna komma åt alla funktioner med hjälp av tangentbordet, det ska alltså inte krävas en datormus. Man ska också kunna kommunicera på andra sätt än med enbart tangentbordet, exempelvis via röstinspelning. Understandable: Innehållet ska vara lätt att förstå och det ska ha en logisk ordning. Detta krav är lågt ställt, så det finns stor risk att texten är svår att förstå för många användare. Robust: Hemsidan ska vara pålitlig och den ska kunn...

WCAG - En fördjupning

  Denna vecka hade vi lektion med Johan Kling från Funka, som kommer hålla i de flesta lektionerna de kommande fyra Funka-veckorna. Johan bor i Stockholm och är utbildad byggnadsingenjör. Han har ingen utbildning inom webbutveckling eller webbtillgänglighet, men har varit intresserad av webben sedan 1990-talet. Från början ville han bli arkitekt, men han insåg att han fick utlopp för sin kreativitet genom webbutvecklingen också och valde därför att arbeta med det. Johan var med och startade Funka för ungefär 20 år sedan och idag är han kvalitetschef. Det innebär att han hjälper kunder att hålla den kvalitét de önskar, men han ser också till att Funkas egna tjänster håller en hög kvalitét. Johan är certifierad i tillgänglighet via en branschorganisation vid namn IAP.   Måndag Måndagen började med att Johan Kling presenterade sig själv och därefter fick vi deltagare berätta lite om oss och vilka hjälpmedel vi tar hjälp av när vi använder den digitala tekniken. Därefter fic...