Fortsätt till huvudinnehåll

Offentliga organisationer, institutionalisering och att göra sin röst hörd

 Denna vecka hade vi lektioner med Furuboda folkhögskola och fokus låg på att diskutera offentliga organisationer, institutionalisering och hur vi som användare kan göra vår röst hörd.

 

Måndag

 Alla människor berörs av den offentliga sektorn på ett eller annat sätt. Den innefattar staten, myndigheter, regioner och kommuner. I Sverige finns 341 myndigheter, 21 regioner och 290 kommuner, och de berör olika delar av samhället.

Vi i klassen fick två frågor att fundera kring: Vilka organisationer har du mest kontakt med och vad får dig att ha bra/dåligt förtroende för en myndighet? Det kom upp många intressanta svar och de flesta nämnde Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och regionen som de man har mest kontakt med. När det gäller förtroende pratade vi bland annat om myndigheternas struktur, kommunikation, sanningshalt, förmåga att anpassa sig utefter användarna och vilja att rätta till sina misstag.

Offentliga organisationer är vår samhällsservice, de har en politiskt vald ledning och är skattefinansierade. De finns av och för oss, och därför är det extra viktigt att saker blir rätt. Ibland blir det ändå fel och då måste felen rättas till.

I klassen diskuterade vi vad man kan göra om det blir fel. OM det handlar om en kommun så kan man kontakta den och påpeka problemet – ofta brukar de kunna lösa det. Man kan anmäla eller överklaga, om det finns möjlighet. De flesta myndighetsbeslut som gäller en själv går att överklaga – då begär man att beslutet ska omprövas. I beslutet finns information om vilka regler som gäller vid överklagan. Hur man ska anmäla, om man ska anmäla och till vem man ska anmäla beror på vilken organisation och problem det handlar om.

Klaga är ett enkelt sätt att lämna feedback och man kan göra det till alla verksamheter. Lämna klagomål om du är missnöjd med en verksamhet. De som är ansvariga för den tar emot klagomålet. Man kan göra det muntligt eller skriftligt, anonymt eller vid namn och det finns ingen tidsbegränsning.

Varför ska man klaga? Jo, bristerna måste påpekas för att det ska ske en förändring. Det som drabbar en enskild person drabbar ofta många fler. Man orkar inte alltid bråka, men man kan bara göra skillnad om man säger ifrån. Tyvärr finns det många tankar som kan få en användare att inte klaga:

·         Det spelar ingen roll, det kommer ändå inte ske någon förändring.

Ingen kan garantera att det sker förändring om man klagar, men det sker definitivt ingen förändring om man låter bli.

·         Mitt problem är inte så allvarligt.

Små brister kan vara en del av ett större problem och därför är det viktigt att påpeka dem.

·         Jag vill inte vara gnällig - personalen gör så gott de kan.

Man behöver inte vara arg för att klaga, det kan vara rent informativt. Man kan klaga på organisationen utan att kritisera personalen. Ett klagomål kan visa att det fattas resurser, och på så sätt kan det gynna personalen i slutändan.

·         Om jag klagar kanske jag blir dåligt behandlad.

Så får det inte gå till – aktören är skyldig att ta emot klagomål och behandla dem sakligt.

 

Klaga på stan är ett fristående projekt som Funktionsrätt Göteborg drivit, som ska göra det enklare att ge klagomål till Göteborgs stad. På deras hemsida www.klagapastan.se finns olika tips på vad man kan tänka på om man vill skicka in ett klagomål. Projektet har riktat sig till Göteborg, men alla som vill klaga på någon aktör kan ta hjälp av tipsen.

 

Onsdag 

Onsdagens lektion började med ett samtal om vad som gör en myndighetsperson till en ”riktig” person, samt vad de kan göra för att få oss att känna oss som unika individer, och inte bara en prick i systemet. Vi konstaterade att det krävs ett genuint intresse för sitt arbete, inte bara att man gör det för att tjäna pengar. Det genererar en bättre närvaro och ett större engagemang. Vissa går bara dit för att de behöver ett arbete och har egentligen inget intresse för det. Det är en fördel om personen vill besöka olika föreningar, exempelvis funktionshinderorganisationer, det visar på ett stort intresse och tyder på att personen vill lära sig mer.

Många av oss tyckte att myndighetspersoner är fyrkantiga, de följer sina regler och förhållningssätt till punkt och pricka. Ofta handlar det om pengar och de räcker inte alltid till. De måste följa vissa regler, men de hade behövt tänka utanför boxen, lyssna och vara mer förstående. De måste förklara varför saker är på ett visst sätt – det behöver finnas en orsak. Det är stor skillnad på att göra fel och begå ett misstag. Misstag gör vi alla, men då är det viktigt att de rättas till.

Vi diskuterade myndighetspersonernas bemötande, framför allt mot oss med funktionsnedsättning, att de ofta styr samtalet åt den riktning de vill och de lägger orden i munnen på en, så att det ska gynna de själva. Som användare måste man alltid ligga på, ringa och klaga på olika instanser. Ibland är det svårt att veta vem man ska kontakta för att ärendet ska gå fram.

 

Institutioner är myndigheter som uppehåller samhället, exempelvis Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Sociologiskt är det en idé om hur olika människor hänger ihop, exempelvis kan ett äktenskap räknas som en institution ur det sociologiska perspektivet. Den tydligaste institutionen som finns i vårt samhälle idag är fängelset.

Det som kan hända vid institutionalisering är att människans plats försvinner och identiteten tvättas bort. Det finns så tydliga ramar om hur man ska vara och vad man ska göra att man tappar bort sig själv. Under vår lektion pratade vi om filmen Nyckeln till frihet, som handlar om fångar som kommer ut i det verkliga livet igen och inte vet vad de ska göra när de inte har några tydliga direktiv att förhålla sig till.

Läraryrket är på sätt och vis en institution, där man måste följa kursplanen. Folkhögskolor ingår inte i skollagen och behöver därför inte ha en kursplan. Detta innebär att lärarna behöver ta eget ansvar och se vad som är bäst för eleverna. Vissa lärare blir panikslagna när de kommer från grundskolan till folkhögskola, eftersom de plötsligt inte har någon mall att utgå från. Det är stor skillnad mellan skolan och den ”verkliga världen”. Ute i samhället har man inte samma mall att utgå från, vilket gäller både elever och lärare.

Hur mycket moraliskt ansvar har man egentligen om man arbetar på en institution? Kan man bara påstå att man gör sitt jobb? Civilkurage är viktigt, man måste säga ifrån om något är fel. I Sverige finns tydliga institutioner, vilket både har sina fördelar och nackdelar.

 

Jag önskar er alla en bra fortsättning på veckan och hoppas ni får en trevlig helg🍁

/Emelie


Syntolkning: 
Bilden visar en liten grusväg, på vardera sidan av vägen står träd i höstfärger. Mellan träden syns en klarblå himmel 


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Granskning via skärmläsare

  Syntolkning: bild på snödroppar.  Denna vecka var det Funka som höll i lektionerna och vi fick träffa Joakim Centervik. Han har en grav synnedsättning, har varit fast anställd på Funka sedan 2009 och arbetar som testare. Tidigare har han jobbat som musiklärare och som ombudsman på Synskadades Riksförbund Stockholm. Han har använt skärmläsare länge och ser det som ett ypperligt verktyg för att granska webbplatser.   Måndag Veckans första lektion började med att Joakim kort förklarade vad en skärmläsare är och hur den fungerar. Det är ett program som tolkar det som står på skärmen, i Joakims fall både via talsyntes och punktskrift. Jag själv använder också skärmläsare, men eftersom jag inte läser punktskrift så får jag endast informationen via tal. När man använder skärmläsare navigerar man på skärmen med hjälp av tangentbordet. Ofta fungerar skärmläsaren inte så bra med datormus och dessutom är det svårt att navigera med hjälp av den när man har nedsatt syn. Tangentbordsnavigeri

Uppsats: Autism och webbtillgänglighet

Autism och webbtillgänglighet   En uppsats av Emelie Pålsson  Syntolkning: Bild på ett par händer som skriver på en laptop. På skärmen syns ordet AUTISM i färgglada bokstäver mot en bakgrund av ett vitt pussel. 

Praktik

  Syntolkning: En svart bild med texten "Äntligen praktik! - Användare som experter" i vitt. På bilden syns också loggorna för Funka och Furuboda.  Bilden är lånad från en av Susannas Powerpointpresentationer.  Från vecka 18 – 21 hade vi i kursen Användare som experter praktik, där vi granskade fem olika pilotkommuners hemsidor. Vi skrev gemensamma granskningsrapporter som vi lämnade över både skriftligt och muntligt, och under vår sista vecka fick vi respons från kommunerna.   Vecka 18 Det var främst Susanna från Funka som höll i vår praktik och under den första lektionen fick vi en genomgång om hur praktikperioden skulle komma att se ut. Under den första veckan och halva andra veckan skulle själva granskningen genomföras. De kommuner/regioner vi samarbetade med var Göteborg, Malmö, Mjölby, Mölndal och Region Skåne. Vi skulle granska startsidorna, tillgänglighetsredogörelserna, återkopplingsfunktionerna samt ett eller ett par områden som kommunerna själva hade valt u