Ännu en spännande vecka i kursen Användare som experter. Denna vecka har vi fokuserat på tillsyn. Vad är det och hur kan vi användare vara med och påverka?
Mer om DIGG – Myndigheten för Digital Förvaltning
Varje land som omfattas av det europeiska
tillgänglighetsdirektivet ska utse en myndighet som sköter tillsynen. Tillsyn
innebär att en myndighet kontrollerar att allt går rätt till och att lagen
följs. Vår lag inom webbtillgänglighet (DOS-lagen) trädde i kraft så sent som
2019 och därför är vår tillsynsmyndighet också ny. Den heter DIGG, vilket står
för Myndigheten för Digital Förvaltning. I många länder delar man upp ansvaret
kring webbtillgänglighet, En myndighet sköter stöd och granskning av webbplatser
och applikationer, och en annan står för uppföljningen av brister. I Sverige
däremot gör DIGG allt. De sköter övervakningen och granskar webbsidor, dokument
och applikationer, samt följer upp de problem som finns. Som användare kan man
också rapportera problem till DIGG, om man inte får svar från den myndighet man
har svårigheter med. En tillsynsrapport ska skickas till EU-konventionen i
slutet av varje granskningsperiod, rapporten ska vara både tillgänglig och
offentlig, för att kunna öka medvetenheten kring webbtillgänglighet. Det finns
tre stora kriterier för tillsynsrapporten. Den ska generera mer kunskap om
webbtillgänglighet, medlemsländerna ska rapportera hur det går i deras nation
och EU-konventionen ska få reda på vilka mer resurser som behövs.
DIGG finns för att ge stöd och hjälp till myndigheter inom
den offentliga sektorn, men om en myndighet inte åtgärdar de problem som DIGG
påpekar så får de böter. DIGG kontaktar aktören innan de gör en granskning, så
att de får chansen att titta över sin webbtillgänglighet. Efteråt skickar de en
skriftlig rapport till aktören, och då är de skyldiga att besvara kritiken och
åtgärda brister. De har en viss tid på sig att göra detta – gör de inte det så
får de böter. DIGG bestämmer åtgärdstiden tillsammans med aktören – det finns
alltid en dialog.
Granskning av hemsidor, dokument och applikationer
Fokus i webbtillgänglighetsdirektivet ligger på att ge stöd
till de myndigheter som omfattas av lagen, samt att öka medvetenheten.
Webbtillgänglighetsdirektivet innehåller många krav och när
man granskar en hemsida behöver det göras noggranna tester. Att granska en
hemsida tar minst 150 timmar. Det är omöjligt att granska alla hemsidor inom
den offentliga sektorn. Därför görs tester på några hemsidor, Den fördjupade
granskningen görs manuellt och kontrollerar minimikraven. Det finns olika index
för hur tillgänglig en webbplats är – grönt, orange och rött. Om en webbplats
har 0 – 9 brister räknas den som grön, om den har 10 – 79 brister är den orange
och över 80 brister räknas som rött. En grön hemsida går bra att använda, en
orange är svår men en röd är helt omöjlig.
Det görs stickprov på fler hemsidor, det vill säga förenklade
granskningar. Dessa tester kan inte avgöra hur bra tillgängligheten är, men de
kan avläsa trender och hitta avsteg från kraven. På så sätt kan man komma fram
till om en specifik sektor behöver mer utbildning. Dessa tester kan antingen
göras manuellt eller med hjälp av automatiska program. Programmen kan aldrig
hitta alla brister i webbtillgängligheten. Eftersom stickproven är så ytliga så
blir de bara intressanta när man lägger ihop dem.
DIGG ska granska 299 hemsidor och sex applikationer under
2021, varav 24 hemsidor ska genomgå en fördjupad granskning. Detta antal
skiljer sig från land till land, beroende på antal invånare och därmed också
hemsidor inom den offentliga sektorn.
Användartestning
Den fördjupade granskningen kan innehålla användartester, men
det är inget krav. Det finns olika former av användartester, den första är
individuella tester, där man får information om olika personers perspektiv. Det
finns också fokusgrupper, för de som av olika anledningar har svårt att göra
testerna individuellt. Om testresultaten är otydliga brukar man använda sig av
personliga intervjuer för att få en tydligare bild och få reda på varför
användarna tycker som de gör. Funka.com påpekar att det finns flera svårigheter
gällande användartester. Det är få aktörer som involverar användare och det är
få som involverar personer med funktionsnedsättning. Varför är det så?
Aktörerna hävdar att de inte har resurser för det, varken tid eller kontakter,
och de vet inte var de kan få tag i testpersoner. Det är brist på kompetens
gällande funktionshinder. Ett annat stort problem är att få användare vill
ställa upp och göra dessa tester. Detta beror på flera saker – dåligt
bemötande, att man inte får någon kompensation, okunskap om funktionshindret,
svåra, långa och irrelevanta tester och man får ingen återkoppling.
Tips vid användartestning
Om man vill vara en del av användartester så har funka.com
några bra saker att tänka på. Man ska se på sig själv som en expert, aktörerna
är beroende av användarna om de vill vara tillgängliga på riktigt. Man ska
själv ta sitt ansvar, vara aktiv, framåt och våga ta kontakt. Det är bra att
vara en del i en funktionshinderorganisation, eftersom många aktörer kontaktar
sådana organisationer när de ska göra användartester. Det är viktigt att våga
fråga, man ska få tydlig information om hur testet kommer gå till och vad dess
syfte är. Man ska våga ställa krav och berätta om man behöver något speciellt
för att kunna göra testet. Det är aktörens jobb att tillhandahålla det. Man ska
alltid få någonting tillbaka när man ställer upp på ett test, men det är
väldigt individuellt vad. Det kan både handla om kunskap eller ekonomisk
ersättning.
Urval för granskning
Vilka webbplatser och applikationer som ska granskas spelar
stor roll och användarna är en stor del i detta. Urvalet ska omfatta både
kommuner, regioner och skattefinansierade aktörer. De olika hemsidorna ska vara
placerade på olika platser i Sverige och det ska vara hemsidor och appar som
används och laddas ner av många. Det är också viktigt att många olika sektorer
blir involverade, exempelvis sjukvård, äldrevård, utbildning, miljö och
transport.
Minst 10% och högst 50% av alla webbsidor som granskas ska
vara samma som under föregående år. Minst 20% av webbplatserna ska vara utvalda
av användarna själva, genom olika funktionshinderorganisationer.
Kort information om funka.com
Funka.com startade som ett arvsfondsprojekt på 90-talet, då
olika funktionshinderorganisationer gick samman för att arbeta med varandra. På
den tiden var internet nytt och de ville att det skulle vara tillgängligt även
för dem.
Idag arbetar funka nationellt, har bra samarbete med Norge
och arbetar även internationellt. De har kontor i Stockholm och i Norge, men de
har även personal i både Spanien och Ungern. Nu under pandemin har en av deras
medarbetare jobbat på Gotland.
De är en organisation som arbetar med webbtillgänglighet och
hjälper hemsidor att bli mer tillgängliga för alla. De kan granska hela
hemsidor, men också bara vissa delar av en webbplats, exempelvis hur bra
designen fungerar.
Nytt uppdrag
Nu har funka.com, tillsammans med två andra organisationer, fått
i uppdrag av EU-konventionen att kontrollera om webbtillgänglighetsdirektivet
uppfyller målen, samt om det fungerar som det ska. Samtliga medlemsländer ska
skicka in tillsynsrapporter till konventionen och därefter ska funka granska
rapporterna, jämföra länder, sektorer, webbplatser och så vidare, för att
upptäcka trender och se hur det ser ut generellt. På så sätt kan EU-konventionen
få reda på inom vilka områden det behövs mer stöd.
Funka och de två andra organisationerna ska undersöka hur
funktionshinderrörelsen, myndigheter och användare ser på webbtillgänglighetsdirektivet.
Det finns många frågor som innefattas i detta uppdrag, om lagen gör nytta,
fyller den fortfarande en funktion? Funka kommer prata med alla målgrupper och
kontrollera om lagen följs. De kommer också titta på hur tekniken utvecklats
och se om det finns något i direktivet som kan ändras. De kommer ta reda på vad
företagen gör, samt om direktivet hjälper personer med funktionshinder att få
bättre tillgång till offentliga hemsidor. Det som kommer undersökas är
effektivitet, effekt, relevans, förhållandet till andra regelverk och den
europeiska dimensionen. Uppdraget inkluderar datainsamling, intervjuer med
medlemsstater, riktade enkäter till nyckelaktörer och utöver det öppnar de upp
för dialog med allmänheten, så kallat offentligt samråd. I det samrådet har
alla möjlighet att inkomma med synpunkter på webbtillgänglighetsdirektivet.
De ska skriva en rapport till EU-konventionen om hur bra
direktivet fungerar, samt föreslå förbättringar.
Veckans uppgift:
Denna vecka har vi fått i uppgift att gå in på
frågeformuläret om webbtillgänglighetsdirektivet, fylla i det och sedan svara
på nedanstående frågor.
Länk till formuläret: https://ec.europa.eu/eusurvey/runner/web-accessibility-directive-easy-reading-survey?surveylanguage=SV
Frågor:
Hur upplevde
du frågorna i formuläret? Var de svåra/lätta att förstå?
Jag tyckte de
var lätta att förstå. Jag reflekterade dock över frågan kring
tillgänglighetsredogörelse. Eftersom vi pratat om det tidigare i kursen så vet
jag vad det är och jag vet också att det finns på de hemsidor jag brukar
använda. Jag tror tyvärr inte att gemeneman vet vad en
tillgänglighetsredogörelse är, vilket är synd. I formuläret står det kortfattat
vad det innebär, men det är ändå svårt att veta om man inte har mer information
och har läst en sådan redogörelse själv.
Kan du svara
på frågorna?
Ja, det kan
jag. Jag använde min skärmläsare när jag fyllde i formuläret. Jag har inte
använt den så länge och har därför inte riktigt koll på hur jag ska använda mig
av den i olika sammanhang. Det här formuläret var dock väldigt enkelt och det
gick bra för mig att navigera i det. Frågorna var enkla och bra formulerade, så
gällande förståelse var det inga problem.
Var det rätt
frågor?
Utifrån den
kunskap jag har om webbtillgänglighetsdirektivet så var det bra frågor. Jag kan
dock tänka mig att man kunde ha några fler frågor, exempelvis inom vilket
område man brukar besöka webbplatser, såsom sjukvård eller utbildning. På så
sätt hade man kunnat få en tydligare bild av de olika användarnas synpunkter.
Längst ner i formuläret finns ett skrivfält där man kan skriva in sina tankar
och åsikter. Detta är väldigt bra, om man som enskild person saknar någon fråga
eller vill framföra något speciellt.
Saknas det
någon fråga, tycker du? Vad borde kommissionen fråga om?
Jag saknar
ingen fråga, däremot har jag en synpunkt gällande sättet att svara på. Det
finns en fråga som lyder ” Vilka delar av
myndigheternas webbplatser tycker du är svårast att använda?” Under frågan
finns en massa olika svarsalternativ och många av dessa kan stämma in på en och
samma person. Därför borde man kunna kryssa i flera av svarsalternativen, men
man kan bara välja ett.
Kommentarer
Skicka en kommentar