Denna veckas tema har varit påverkan. Vi började måndagens lektion med ett samtal kring vad vi i klassen har för olika upplevelser av positiv respektive negativ påverkan och många intressanta exempel togs upp.
Vi pratade om att så fort flera människor samlas så påverkar
vi varandra på ett eller annat sätt. Viljestyrka och positivitet smittar. Vi
diskuterade var gränsen går mellan påverkan och manipulation – och vi kom fram
till att det är mycket viktigt att vara källkritisk, så man inte löper risk att
bli lurad. Man kan höra mycket på tonfallet och det kan hjälpa en att avgöra om
det finns någon baktanke med det personen säger. Inom manipulation är lögner
ofta inblandat, vilket det inte är i samma utsträckning inom påverkan.
Inom påverkansarbete är det viktigt att komma åt kärnan och
hittar vad problemet faktiskt är. Det kan vara ovilja, lathet, snålhet eller
okunskap. Man måste hitta ett sätt att komma runt hindret, för att kunna få
personen i fråga att byta åsikt. Det är viktigt att man inte vill ändra på en
person, utan åsikten som personen står bakom.
På onsdagens lektion fick vi besök av en kommunikatör som
arbetar på Furuboda folkhögskola och hon gav oss en föreläsning om
påverkansarbete och opinionsbildning.
Hon berättade för oss att när man ska påverka är det viktigt
att man har en balans mellan sina egna åsikter och organisationen man står
bakom. Många sprider sina åsikter via sociala kanaler, men kommunikatören menar
att detta ofta inte har så stor spridning. De flesta följer mest sina vänner på
sociala medier, då har man relativt lika åsikter, och det finns ingen att
påverka.
Man behöver veta vem man vill påverka, vilken målgrupp.
Därefter måste man veta hur man ska komma åt målgruppen, vad som lockar dem.
Det är också viktigt att ha ett bra budskap som gör att man sticker ut från
mängden. Att vara annorlunda är positivt , då väcker man uppmärksamhet. Det
måste finnas ett relevant budskap till rätt målgrupp. Man brukar tala om att
man letar efter tvillingar, personer med liknande intressen, bakgrund,
funktionshinder och så vidare. All information kan inte gå ut till alla. Det är
viktigt att ta reda på vem som är intresserad av vad och därefter gå ut med
informationen till dem. Alla tycker inte samma sak, tror man det så blir
kommunikationen för generell. Det är bättre att försöka påverka en liten grupp
i början och utöka efterhand.
I onsdags pratade vi också om storytelling, vad är det och på
vilket sätt kan det hjälpa vårt påverkansarbete? Storytelling går ut på att väcka
känslor hos någon annan genom att berätta om en händelse, något man varit med
om. Det fångar personens intresse mer än en generell berättelse. Det kan handla
om mycket, rättigheter, tillhörighet eller utveckling, men man vinner alltid på
att kunna koppla det till något personligt eller någon orättvisa man själv upplevt.
Vi människor dras till hemligheter och personliga berättelser. Vi vill gärna
lyssna på en enskild person, istället för att ta del av den generella bilden.
Timing är mycket viktigt, att starta en kampanj vid rätt
tidpunkt, exempelvis att konditorier gör reklam för kanelbullar inför
kanelbullens dag, eller att olika synskadeorganisationer uppmärksammar vita
käppens dag – både via sina sociala medier och i det verkliga livet. Man
behöver tänka på vilken roll man har och vad man vill åstadkomma. Vilken fråga
vill jag driva? När ska jag göra det? Mot vilken målgrupp ska jag driva frågan?
Ibland vill man bara berätta, det är helt okej, men då räknas det inte som
något påverkansarbete.
Veckans uppgift:
Veckans uppgift är att skriva en insändare som skulle kunna
skickas in till en tidning. I insändaren kan vi använda tipsen kring
påverkansarbete som vi fått under veckan, och insändaren ska belysa någon fråga
inom ämnet tillgänglighet.
Det finns många frågor jag brinner för, både för min
synnedsättning och mitt rörelsehinder, men ett av de ämnen som ligger mig
varmast om hjärtat är frågan om syntolkning.
Här om dagen hände något som verkligen inte är okej. Jag
skulle beställa ett par skor på nätet, jag läste igenom beskrivningen för att
veta vad jag köpte och därefter la jag skorna i varukorgen. När jag fick hem
paketet och öppnade det såg skorna inte alls ut som jag hade tänkt – enligt
hemsidan hade jag beställt ett par skinnstövletter, men när jag packade upp dem
kände jag direkt att det var lack.
Den här gången gick det bra, för skorna var väldigt snygga,
men något sådant här borde inte få ske. För oss med nedsatt syn är det extremt
viktigt att bildbeskrivningarna stämmer, eftersom vi inte kan se själva bilden.
Frågan om syntolkning påverkar både mig och så många andra.
Historien om mina skor är ingen ”big deal”, men bristande syntolkning får
betydligt större konsekvenser. Ofta får jag stå över att se de mest populära
filmerna på bio, eftersom de inte finns syntolkade och då är det svårt för mig
att följa med i handlingen. På TV finns det mycket syntolkade program och
serier, men det är ändå inte i närheten av så mycket som det borde vara. Filmer/serier
som är mörka och har snabba klippningar kan jag inte se, det är helt omöjligt.
Ofta får mina föräldrar ställa upp och syntolka när vi tittar på TV
tillsammans, jag är väldigt glad att de vill göra det, för det ger mig större
möjligheter att ta del av det som händer i rutan.
Jag vill uppmuntra alla till att göra en liten skillnad för
att öka antalet syntolkade bilder och filmer på internet, så att vi som har en
synnedsättning får känna oss mer inkluderade. När du lägger upp en bild på dina
sociala medier, skriv då också en mening eller två om vad bilden föreställer.
Det lilla gör skillnad och allt ger ringar på vattnet.
Önskar er alla en fin fortsättning på veckan 🍂
/Emelie
Kommentarer
Skicka en kommentar