Alternativa format
Vad är alternativa format? När kan man kräva det? Hur ska man
gå till väga?
Alternativa format innebär det format som krävs för att en
person ska kunna ta till sig informationen på en hemsida på bästa sätt. Exempel
på sådana är punktskrift, storstil, teckenspråk, lättläst text eller
information via CD. Än så länge är det inte beprövat om telefonsamtal ska
räknas som ett alternativt format, det finns olika åsikter kring detta.
Formatet ska vara anpassat efter ens eget funktionshinder – alla har behov av
olika anpassningar.
Webbtillgänglighetsdirektivet ställer krav på offentliga hemsidor
att de ska vara tillgängliga för alla. Om något som borde vara tillgängligt
inte är det så har man rätt att be om ett alternativt format. Hemsidorna ska
tillgängliggöra det som står i direktivet, men om man inte hinner vänta på att
detta ordnas så kan man be om ett alternativt format. Det finns vissa undantag
från lagen, exempelvis textning till livevideos. Om något sådant inte är
tillgängligt har man inte rätt att kräva alternativt format, eftersom det står
utanför lagen.
När man är i behov av denna typ av anpassning är det upp till
en själv att kontakta aktören och förklara sitt ärende. Det är viktigt att
påpeka brister och sätta press på aktören, ibland vet de inte att det finns ett
problem. Som jag nämnde här ovan så finns det vissa undantag från lagen och om
man inte känner till dem är det lätt att man ber om anpassning för dem. Då är
det upp till aktören att förklara vad som ingår och vad som inte ingår i lagen.
Om man själv vill läsa om vad hemsidan har för brister gällande
webbtillgänglighet så kan man göra det i webbtillgänglighetsredogörelsen. Aktören
avgör om begäran är rimlig. Om man inte är nöjd med aktörens beslut kan man ta
ärendet vidare till DIGG, Myndigheten för digital förvaltning.
I klassen diskuterade vi om det är positivt eller negativt
att ansvaret ligger hos användaren att få sitt alternativa format, och liksom
för det mesta finns det både bra och dåliga aspekter kring detta. Många
användare vet inte att man kan kräva alternativa format, jag visste inte det innan
jag fick lära mig det här i kursen. Å andra sidan vet användaren bäst själv
vilket format som skulle passa hen bäst. Det är stor skillnad i vilken
anpassning som är bäst för vilken användare.
Aktörerna kan inte ha alla format tillgängliga hela tiden, då
är det bättre att användaren själv ber om det man är i behov av. Det är inte
meningen att allt ansvar ska ligga på användaren, det ska vara ett samspel
mellan användare och aktör. Användarnas engagemang spelar stor roll, det gör
att saker kan förbättras. Vissa hemsidor har speciella
kontaktformulär/telefonnummer/mejladresser för förfrågan om alternativa format,
exempelvis försäkringskassan och migrationsverket. Andra har det inte, bland
andra arbetsförmedlingen och skatteverket.
Det finns några saker man bör tänka på om man ska skriva en
begäran om alternativt format.
·
Viktigt att vara tydlig. Vad handlar informationen om
och var på hemsidan finns den? Det ska vara enkelt för aktören att hitta.
·
Ha en bra motivering – vad är problemet?
·
Berätta vilket format man vill ha.
·
Lämna kontaktuppgifter.
·
Det är också bra att förklara varför man behöver
informationen, då blir det lättare för aktören att agera.
Ibland behöver man uppdatera sitt hjälpmedel för att vissa
funktioner ska fungera, då är problemet lätt åtgärdat. Det finns ingen regel
för hur lång tid det får ta innan man får sin anpassning, men en tumregel är 14
dagar. Detta kan dock medföra problem om det gäller ett brådskande ärende. Det
är svårt att vara anonym vid begäran om alternativa format, eftersom man behöver
lämna kontaktuppgifter. Skickar man in ett klagomål till en myndighet räknas
det som en offentlig handling, med undantag för den som har skyddade
personuppgifter.
Mer om tillgänglighetsredogörelsen
Denna redogörelse ska beskriva tillgängligheten på en
hemsida, vilka brister som finns och varför.
Detta ska redogörelsen innehålla:
·
Vara detaljerad och tydlig.
·
Innehålla namnet på aktören.
·
Beskriva vad som är otillgängligt och varför.
·
Ge information om alternativa format .
·
Informera om oskäligt betungande anpassning. (Den
anpassning som är för svår eller dyr att genomföra)
·
Innehålla en funktion för återkoppling.
·
Det ska finnas en länk till klagomålshanteringen.
(DIGG)
·
Det ska stå vilket datum redogörelsen senast
uppdaterades.
Andra regler för tillgänglighetsredogörelsen:
·
Uppdateras regelbundet, minst en gång per år, men
oftare om det sker någon uppdatering som påverkar tillgängligheten.
·
Behöver enbart finnas på svenska.
·
Det ska finnas en tillgänglighetsredogörelse både för
webbplatser och för appar.
·
Redogörelsen för en applikation kan antingen finnas på
aktörens hemsida eller där appen laddas ner. Den får inte finnas endast i
appen.
·
Det rekommenderas olika redogörelser för olika
operativsystem, iOS eller Android.
Vilken roll har funktionshinderorganisationerna?
Sveriges funktionshinderorganisationer arbetar med
intressepolitik, det innebär ett påverkansarbete där man vill få medlemmarnas
behov tillgodosedda. Detta är en mycket viktig del av organisationerna. De
jobbar med aktuella frågor, har bra kunskap om just sin målgrupp och vet vad
olika lagar och beslut kan få för konsekvenser. Tyvärr börjar många
organisationer tappa medlemmar – färre medlemmar ger mindre genomslagskraft.
I webbtillgänglighetsdirektivet står det att
tillsynsmyndigheten ska ta hänsyn till vad funktionshinderorganisationerna
tycker, vilka hemsidor och applikationer som ska granskas. Organisationerna är
en viktig del av samhället och därför är de också en del av lagen.
Antalet hemsidor och appar som ska genomgå en granskning ökar
med 50% varje år. Minst 10% och högst 50% ska vara samma som föregående år och
minst 20% ska vara valda av funktionshinderorganisationer. På vilket sätt
organisationerna blir involverade skiljer sig från land till land. DIGG kontaktar
olika organisationer och ber om förslag på hemsidor. De skickar också en lista
på olika webbplatser och ber organisationerna reagera på dem.
Urval
Det finns riktlinjer för vilka hemsidor och applikationer som
bör granskas.
I direktivet är det ett krav att tillsynsmyndigheten ska
samråda med funktionshinderorganisationer vid granskning av webbplatser, men
det är inget krav gällande applikationer. Detta beror på att direktivet trädde
i kraft 2018 och började skrivas så tidigt som 2015. Direktivet ska innefatta
hela Europa och på den tiden fanns inte appar i alla Europas länder. DIGG har
dock sett till att samråd vid granskning av applikationer ingår i den svenska
DOS-lagen.
Gällande hemsidor så ska både regioners och kommuners
hemsidor granskas. De olika hemsidorna ska vara placerade på olika platser
geografiskt i Sverige. Granskningen ska täcka olika områden, såsom hälsa,
utbildning, miljö och transport. Statliga och kommunala bolag ska också
granskas.
Gällande applikationer ska de som används och laddas ned
mycket genomgå granskningen. Den ska innefatta olika tjänster och olika
operativsystem, iOS och Android. Man granskar alltid den senaste versionen av
appen.
Veckans uppgifter:
Uppgift 1:
Veckans första uppgift är att kontakta en funktionshinderorganisation.
Vi ska ställa följande frågor för att få reda på hur organisationen är delaktig
i tillsynsprocessen.
1. Har organisationen fått
information från DIGG om samråd?
2. Har organisationen varit
delaktig i urvalsprocessen?
3. Om inte, varför?
4. Om organisationen varit
delaktig, vilka applikationer och hemsidor har föreslagits för granskning?
Varför?
5. Vad har organisationen fått
för svar från DIGG?
Jag har varit i mejlkontakt med organisationssekreteraren på Unga
med Synnedsättning, som jag själv är engagerad i. Hon kunde tyvärr inte svara
på alla mina frågor, men jag fick följande svar på mitt mejl:
Den enda frågan jag kan svara på är den
första: vi har fått inbjudan till att vara samråd till DIGG (på mail i april).
Det skickades till vår Inbjudningsgrupp i våras, men gruppens arbete låg lite
nere då pga att pandemin gjorde att vi fick så få inbjudningar.
Jag deltar inte i Inbjudningsgruppen längre, så jag har inte koll. Jag har dock
kollat deras sista protokoll från i april - och DIGG fanns inte med där. Så
fråga är om de alls pratat om det.
Uppgift 2:
I veckans andra uppgift ska vi låtsas att vi är ansvariga för
en funktionshinderorganisation. Vi har fått följande frågor om samråd från DIGG,
Sveriges tillsynsmyndighet , som vi ska besvara.
1. Vilken
organisation ansvarar du för?
Jag är ansvarig för organisationen Rullande Blindstyren,
som riktar sig till personer mellan 15 – 25 år som har en synnedsättning och är
rullstolsburna.
2. Vilka webbsidor
och appar tycker ni borde genomgå en granskning?
Hemsidor:
·
Försäkringskassan
·
Arbetsförmedlingen
·
Skatteverket
·
1177 Vårdguiden
·
Skola24
·
Region Stockholm
·
Folkhälsomyndigheten
·
Umeå kommun
·
Naturvårdsverket
·
Öresundskraft
Appar:
·
Serviceresor
·
SJ
·
Kivra
·
Handelsbanken
·
SOS alarm
3. Varför
väljer ni just dessa?
VI vill granska hemsidor som många använder och som många av
våra medlemmar upplever som svårhanterliga. Vi vill ha en så stor spridning som
möjligt, både geografiskt och gällande användningsområde, såsom utbildning,
miljö, transport och sjukvård. Vi vill innefatta både kommuner och regioner,
samt statligt och kommunalt ägda bolag.
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skatteverket och 1177 Vårdguiden
är exempel på hemsidor som används av väldigt många människor, och det är
hemsidor som alla behöver ha tillgång till. Det är därför viktigt att dessa
hemsidor fungerar oavsett funktionsnedsättning. Skola24 är en webbplats som
används inom skolans värld och för oss är det mycket viktigt att denna
plattform fungerar för både elever och lärare med funktionsnedsättning.
Appen Serviceresor är Skånetrafikens nya app för att
boka färdtjänst. Eftersom de flesta inom vår förening använder färdtjänst så är
det av yttersta vikt att denna app fungerar även om man använder vissa
hjälpmedel. Vi vill också granska SJ:s app, för att alla, oavsett funktionsnedsättning,
ska ha samma möjlighet att åka tåg. Att få sin post digitalt är en stor fördel
om man har en grav synnedsättning/blindhet och därför vill vi att Kivra ska
vara en av de appar som blir granskade. Det är också fördelaktigt att kunna
sköta sina bankärenden via mobilen och därför föreslår vi att även
Handelsbanken genomgår en granskning. SOS alarm är en fantastisk applikation
som hjälper många människor, eftersom den ska vara till lika stor hjälp för
personer med funktionsnedsättning så skulle vi vilja se en granskning av denna
app också.
Jag önskar er alla en trevlig Halloween och Allhelgonahelg.
/Emelie
Kommentarer
Skicka en kommentar